Läste på wikipedia att 85% av personer med AS-diagnoser har alexitymi
http://sv.wikipedia.org/wiki/Asperger

Alexitymi betyder "frånvaro av ord för känslor."

Jag tillhör garanterat de 85%.
I många situationer så märker jag att jag känner, men kan inte precisera närmre än positiva eller negativa känslor.
Jag kan säga om jag är glad eller arg. Ibland kan jag efteråt märka att jag var ledsen istället för arg.

Hur lätt/svårt har ni att kunna formulera hur ni känner i olika situationer?

Moderator Gripandekylig - gav tråden en mer extensiv rubrik

85% låter för mycket. Vad har de för referens för den uppgiften? Det finns inget (vad jag känner till) som har 85% koppling till AS.

rdos skrev:85% låter för mycket. Vad har de för referens för den uppgiften? Det finns inget (vad jag känner till) som har 85% koppling till AS.

Det jag lyckades hitta som referens är
E. Hill, S. Berthoz, & U. Frith, Journal of Autism and Developmental Disorders 34, 229–235 (2004) and; S. Berthoz, & E. Hill, European Psychiatry 20, 291–298 (2005)
Men den textraden säger mig inget alls.

Det där är en referens till en journal

Här är abstraktet:

Institute of Cognitive Neuroscience, University College London, United Kingdom. e.hill@gold.ac.uk

Difficulties in the cognitive processing of emotions--including difficulties identifying and describing feelings--are assumed to be an integral part of autism. We studied such difficulties via self-report in 27 high-functioning adults with autistic spectrum disorders, their biological relatives (n = 49), and normal adult controls (n = 35), using the 20-item Toronto Alexithymia Scale and the Beck Depression Inventory. The individuals with autism spectrum disorders were significantly more impaired in their emotion processing and were more depressed than those in the control and relative groups.

PMID: 15162941 [PubMed - indexed for MEDLINE]

Fantastiskt att man kan dra sådana slutsatser med N=27!!!

rdos skrev:Fantastiskt att man kan dra sådana slutsatser med N=27!!!

Vänta nu !!! har de tagit den slutsatsen baserad på 27 personer? Eller vad betyder n=27?

ufo skrev:

rdos skrev:Fantastiskt att man kan dra sådana slutsatser med N=27!!!

Vänta nu !!! har de tagit den slutsatsen baserad på 27 personer? Eller vad betyder n=27?

Det verkar så. Autism-gruppen var ju på 27 personer och det är ju den man uttalar sig om. Var siffran 85% kommer ifrån vet jag dock inte. Den nämns inte i abstraktet och jag har definitivt ingen lust att betala $20 för att läsa sådan "forskning".

Wikipedia sprider dynga
Nu går min värld under

ufo skrev:Wikipedia sprider dynga
Nu går min värld under

Det har jag ju alltid sagt

Jag har någon typ av alexitymi tror jag. Eller det är kanske till och med värre - att jag inte har känslor alls. För det mesta är jag likgiltig inför saker, även när släktingar dör.

rdos skrev:Det där är en referens till en journal

Här är abstraktet:

Institute of Cognitive Neuroscience, University College London, United Kingdom. e.hill@gold.ac.uk

Difficulties in the cognitive processing of emotions--including difficulties identifying and describing feelings--are assumed to be an integral part of autism. We studied such difficulties via self-report in 27 high-functioning adults with autistic spectrum disorders, their biological relatives (n = 49), and normal adult controls (n = 35), using the 20-item Toronto Alexithymia Scale and the Beck Depression Inventory. The individuals with autism spectrum disorders were significantly more impaired in their emotion processing and were more depressed than those in the control and relative groups.

PMID: 15162941 [PubMed - indexed for MEDLINE]

Fantastiskt att man kan dra sådana slutsatser med N=27!!!

Huruvida resultaten från de 27 personerna är representativa för populationen beror ju även till stor del på vad för urvalsmetod som använts, eller om någon sådan använts. Det vill säga, med en bra urvalsmetod så kan resultaten, trots n = 27, sannolikt vara rättvisande. Framgår tyvärr inte, vad jag kan se, från abstraktet hur urvalet erhållits.

Det finns ioförsig andra mer meningsfulla sätt att uttrycka känslor. Olika konstformer. Ge mig ett piano och jag kan tydligt formulera vad jag känner.

rdos skrev:Det där är en referens till en journal

Här är abstraktet:

Institute of Cognitive Neuroscience, University College London, United Kingdom. e.hill@gold.ac.uk

Difficulties in the cognitive processing of emotions--including difficulties identifying and describing feelings--are assumed to be an integral part of autism. We studied such difficulties via self-report in 27 high-functioning adults with autistic spectrum disorders, their biological relatives (n = 49), and normal adult controls (n = 35), using the 20-item Toronto Alexithymia Scale and the Beck Depression Inventory. The individuals with autism spectrum disorders were significantly more impaired in their emotion processing and were more depressed than those in the control and relative groups.

PMID: 15162941 [PubMed - indexed for MEDLINE]

Fantastiskt att man kan dra sådana slutsatser med N=27!!!

Var letade du fram det där? Och hur?

100% av alla aspies tänker gå och pinka nu, baserat på de som sitter vid min dator just nu.

Savanten Svante skrev:Var letade du fram det där? Och hur?

100% av alla aspies tänker gå och pinka nu, baserat på de som sitter vid min dator just nu.

Tja, det brukar gå att hitta allt möjligt. Antingen matar man in referensen i Google (fungerade dåligt i det här fallet), eller så provar man med NCBIs url och gör det samma (fungerade bättre). För att hitta diverse bra länkar att starta sådana sökningar med brukar jag gå till referensdelen av neandertalsteorin

Alltså, gå till http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez och mata in PMID numret (15162941) och tryck på "Go" så kommer du till studien.

snyggsmartosexig skrev:Huruvida resultaten från de 27 personerna är representativa för populationen beror ju även till stor del på vad för urvalsmetod som använts, eller om någon sådan använts. Det vill säga, med en bra urvalsmetod så kan resultaten, trots n = 27, sannolikt vara rättvisande. Framgår tyvärr inte, vad jag kan se, från abstraktet hur urvalet erhållits.

Jo, men även om de är hyperrepresentativa så är 95%-konfidensintervallet enormt med 27 deltagare. Typ 50-100% eller något

rdos skrev:

snyggsmartosexig skrev:Huruvida resultaten från de 27 personerna är representativa för populationen beror ju även till stor del på vad för urvalsmetod som använts, eller om någon sådan använts. Det vill säga, med en bra urvalsmetod så kan resultaten, trots n = 27, sannolikt vara rättvisande. Framgår tyvärr inte, vad jag kan se, från abstraktet hur urvalet erhållits.

Jo, men även om de är hyperrepresentativa så är 95%-konfidensintervallet enormt med 27 deltagare. Typ 50-100% eller något

Jag förstår faktiskt inte riktigt vad du menar. Kanske behöver jag repetera mina statistikkunskaper. Du menar att ett 95%-konfidensintervall är för brett, och att ett lämpligare vore nånstans mellan 50%-100%-konfidensintervall? 95% ligger mellan 50%-100% så jag förstår inte riktigt vad du menar.

För övrigt så tror jag det är vanligt med tvåsiffriga antal subjekt i studier inom psykologi. Det är åtminstone min känsla, fast jag kommer inte ihåg hur många subjekt det varit i alla studier som jag läst. Men att det endast är 27 subjekt i denna studie är inget som får mig att förkasta den som irrelevant. Det beror ju även på vad för typ av studier vi avser hur många subjekt som är praktiskt rimligt och kan bedömmas tillräckligt att ta med.

Jag letade efter hela artikeln på nätet men kunde inte finna den gratis. Däremot så fann jag ett draft på en intressant senare studie i ämnet. Jag har inte studerat den i detalj. Koncentrerade mig på diskussions- och metod-delen.

Men om någon är intresserad så finns den här: http://web.mit.edu/autism/Bird%20-%20Al ... %20ASD.pdf

Ur diskussionsdelen: "In conclusion, this study aimed to explore the neural networks underlying alexithymia in participants with ASD. Two hypotheses were suggested; that general problems in the mentalizing network in individuals with ASD may result in an inability to introspect on internal emotional states, or that alexithymia may be related to an emotion-specific deficit associated with hypoactivity in the interoceptive cortex. Results supported the second hypothesis, suggesting that alexithymia is associated with a deficit of representing changes in internal bodily states evoked by emotion. Further, the findings may suggest that conscious awareness of emotional states may be carried out by different neural networks than those involved in reflecting on mental states, and that empathy, involving the representation of another’s emotional states, may be neurologically distinct from the representation of other people’s mental states."

Abstrakt: "Difficulties in reflecting on inner experience and identifying subjective feelings (alexithymia) have been recognized as characteristic of autism spectrum disorders (ASD). To date, these difficulties have only been investigated with behavioural and self-report measures. This study is the first explicit attempt to investigate the neural activity associated with attention to subjective emotional responses in high-functioning adults with ASD.
15 individuals with ASD and 15 matched control (CTRL) participants completed two tasks while being scanned. Both tasks required participants to rate pleasant, neutral and unpleasant stimuli. During the Internal task participants were required to rate the feelings evoked by each stimulus, while during the External task the stimulus colour-balance was rated.
Significant differences between the neural responses of ASD and CTR participants were found when activity evoked by the Internal task was compared with that evoked by the External task. Participants with ASD showed reduced activity in the MPFC, ACC, precuneus and bilateral temporal poles, all components of the “mentalizing” system (Frith & Frith, 2003). In both groups of participants, activity in the anterior insula when introspecting upon unpleasant stimuli was correlated with self-report measures of alexithymia and empathy.
In conclusion, this study showed that ASD participants had reduced activity in the “mentalizing” brain network while introspecting upon their feelings. However, difficulty in reflecting upon emotion and identifying subjective feelings were associated with activity in the anterior insula. These findings may suggest separate systems for representing mental states and inner feelings."

Utan att ha tänkt på saken så mycket gällande mig själv som jag nog skulle behöva så är deras slutsatser i alla fall ännu inget jag förkastar gällande mig själv. Jag har och andra sidan ännu ingen aspergerdiagnos utan ska utredas angående detta.

Först o främst
DET VAR 85% inte 95%

Sedan:

snyggsmartosexig skrev:Men att det endast är 27 subjekt i denna studie är inget som får mig att förkasta den som irrelevant.

Tja irrelevant kan vara att ta i. den pekar säkert åt rätt håll. men en siffra som är så pass hög bör väl iallafall kontrolleras?

Att göra studier med ett fåtal personer kan väl ändå bara vara för att finna uppslag över kommande undersökningar.

Det jag reagerar mest över är att wiki tar denna 27-personers studie som FAKTA, men jag håller med om att den är intressant.

rdos skrev:

Savanten Svante skrev:Var letade du fram det där? Och hur?

100% av alla aspies tänker gå och pinka nu, baserat på de som sitter vid min dator just nu.

Tja, det brukar gå att hitta allt möjligt. Antingen matar man in referensen i Google (fungerade dåligt i det här fallet), eller så provar man med NCBIs url och gör det samma (fungerade bättre). För att hitta diverse bra länkar att starta sådana sökningar med brukar jag gå till referensdelen av neandertalsteorin

Alltså, gå till http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez och mata in PMID numret (15162941) och tryck på "Go" så kommer du till studien.

Den siffran fanns väl ändå inte med i ufos citat?

ufo skrev:Först o främst
DET VAR 85% inte 95%

95% konfidensintervall innebär, om jag kommer ihåg rätt, att det är 95% sannolikhet att 85% av alla med högfungerande autismspektrumdiagnoser (ASD) har alexithymia. Så 85% och 95% står här för helt olika saker. Varifrån uppgiften att konfidensintervallet är 95% kommer har jag dock ingen aning om. Det får du kanske fråga rdos om.

snyggsmartosexig skrev:

ufo skrev:Först o främst
DET VAR 85% inte 95%

95% konfidensintervall innebär, om jag kommer ihåg rätt, att det är 95% sannolikhet att 85% av alla med högfungerande autismspektrumdiagnoser (ASD) har alexithymia. Så 85% och 95% står här för helt olika saker. Varifrån uppgiften att konfidensintervallet är 95% kommer har jag dock ingen aning om. Det får du kanske fråga rdos om.

Ok men då kanske wiki inte sprider dynga iallafall

Min värld byggs samman igen

ufo skrev:Sedan:

snyggsmartosexig skrev:Men att det endast är 27 subjekt i denna studie är inget som får mig att förkasta den som irrelevant.

Tja irrelevant kan vara att ta i. den pekar säkert åt rätt håll. men en siffra som är så pass hög bör väl iallafall kontrolleras?

Att göra studier med ett fåtal personer kan väl ändå bara vara för att finna uppslag över kommande undersökningar.

Det jag reagerar mest över är att wiki tar denna 27-personers studie som FAKTA, men jag håller med om att den är intressant.

Absolut bör den kontrolleras och så brukar det gå till väga. När någon forskare kritiserar slutsatserna så försöker de upprepa experimentet med andra subjekt, eller kanske försöka mäta samma saker på ett lite annorlunda sätt. Det är därför man i stort sätt alltid säger att slutsatserna i artiklar föreslår (=suggest) att det är så som slutsatserna påstår. Det är den kumulativa eller sammanlagda mängden slutsatser från artiklar, och vad som kommer ut av att jämföra alla dessa med varandra, som är vad psykologin som vetenskap tror sig "veta" om hur människor fungerar. Så jag tycker du är inne på helt rätt spår när du säger att man inte bör tro blint på vad en artikel säger. Slutsatserna gällde i bästa fall då och i den experimentuppställningen med dem subjekten, om det gäller i framtiden i andra experimentuppställningar och med andra subjekt återstår att se. Så är det alltid. Ofta är det i vilken utsträckning en artikels resultat är konsistenta med det vetenskapliga paradigmet inom psykologi (dvs vad som ges när all forskning, alla artiklar m m, inom området vägts mot vartannan) som avgör hur benägna professionella forskare inom området är att tro på en artikels resultat. Är en artikels slutsatser inkonsistenta med paradigmet så bedöms det vara anledning till skepticism gällande just den artikeln. Då finns det anledning att upprepa experimenten däri, modifiera metoderna, och kritiskt granska alla aspekter hos artikeln man kan komma på. Visar sig slutsatserna stå pall för detta kallas dem vanligen för ad-hoc-hypoteser, och ignoreras trots sin inkonsistens med paradigmet.

Och när mängden ad-hoc-hypoteser blir för många eller för påtagliga sker en revolution och därmed ett paradigmskifte där hela psykologin som vetenskap förändras i grunden. Det finns nästan alltid några forskare som vägrar ignorera ad-hoc-hypotesernas egentliga inkonsistens med paradigmet, och det är tack vare några av dessa som vetenskapliga revolutioner och paradigmskiften skett igenom vetenskapens historia (ex Einsteins relativitetsteori, kvantmekaniken, den heliocentriska världsbilden, den metodologiska behaviorismen (psykologi), funktionalismen (psykologi), osv)

Hur konsistenta just denna artikels slutsatser är med resten av psykologins vetenskapliga paradigm är jag inte riktigt tillräckligt insatt i för att ge ett bra svar på, men jag tror att slutsatserna befinner sig lite i forskningens frontlinje och därför inte är fullt så korroborerade som mycket annat vi tror oss veta om hur människans psyke fungerar.

Jag har faktiskt inte kollat så noga på wikipedias artikel. Men det är ju helt klart en källa jag tycker man bör ställa sig väldigt skeptisk till. Finns säkert läroböcker i ämnet som väger in alla psykologiska artiklar på ett mer objektivt och vetenskapligt sätt. Wikipedia tycker jag dock är bra för att man snabbt kan få en liten hum om olika saker, och det kan få en intresserad av nåt ämne, och ibland påminna en om saker man glömt men tidigare läst i böcker och artiklar som blivit granskade och godkända av den akademiska forskarvärlden.

Sen kan man ju kritisera den akademiska forskarvärlden som sådan om man vill.... Men det går jag inte in på, och den är kanske ändå det bästa vi har får att nå kunskap om oss själva och världen vi lever i.

Savanten Svante skrev:

rdos skrev:

Savanten Svante skrev:Var letade du fram det där? Och hur?

100% av alla aspies tänker gå och pinka nu, baserat på de som sitter vid min dator just nu.

Tja, det brukar gå att hitta allt möjligt. Antingen matar man in referensen i Google (fungerade dåligt i det här fallet), eller så provar man med NCBIs url och gör det samma (fungerade bättre). För att hitta diverse bra länkar att starta sådana sökningar med brukar jag gå till referensdelen av neandertalsteorin

Alltså, gå till http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez och mata in PMID numret (15162941) och tryck på "Go" så kommer du till studien.

Den siffran fanns väl ändå inte med i ufos citat?

Och det betydde alltså att jag gärna vill veta hur du hittade den, så jag också kan göra sådana dära sökningar!

Savanten Svante skrev:

Savanten Svante skrev:

rdos skrev:Tja, det brukar gå att hitta allt möjligt. Antingen matar man in referensen i Google (fungerade dåligt i det här fallet), eller så provar man med NCBIs url och gör det samma (fungerade bättre). För att hitta diverse bra länkar att starta sådana sökningar med brukar jag gå till referensdelen av neandertalsteorin

Alltså, gå till http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez och mata in PMID numret (15162941) och tryck på "Go" så kommer du till studien.

Den siffran fanns väl ändå inte med i ufos citat?

Och det betydde alltså att jag gärna vill veta hur du hittade den, så jag också kan göra sådana dära sökningar!

Siffran (och artikelns PMID-nummer) får man om man klistrar in valda delar av referensen i sökmotorn på NCBI-sidan. Delar därför att något i referensen inte var gjort på samma sätt som hos NCBI (jag tror det var sidnumren). Experimentera med lämpliga delar vetja!

Angående den något förvirrade debatten om 95% och 85%. 95% konfidensintervall har ju inget med siffran 85% som påstås komma ifrån artikeln at göra! 95% konfidensintervall är ju det interval som med 95% sannolikhet innehåller det korrekta värdet. Om man har en väldigt liten grupp i sin studie så blir detta intervall stort (typ 50-100% som jag föreslog). Min misstanke är att med en så liten grupp så är det enda som är säkerställt att det finns en statistiskt säkerställd <b>skillnad</b> mellan grupperna. Att denna skillnad skulle ha en viss storlek eller att vissa grupper skulle ha en given frekvens av dragen är sannolikt inte alls säkerställt.

rdos skrev:

Savanten Svante skrev:

Savanten Svante skrev:
Den siffran fanns väl ändå inte med i ufos citat?

Och det betydde alltså att jag gärna vill veta hur du hittade den, så jag också kan göra sådana dära sökningar!

Siffran (och artikelns PMID-nummer) får man om man klistrar in valda delar av referensen i sökmotorn på NCBI-sidan. Delar därför att något i referensen inte var gjort på samma sätt som hos NCBI (jag tror det var sidnumren). Experimentera med lämpliga delar vetja!

Tackar!