När jag var mindre stördes jag inte alls av kyla, kunde springa ute i snö barfota utan att känna något, springa i shorts långt in på hösten, osv.
men sedan jag flyttade till ett väldigt varmt land, har det ändrats nu är jag alltid kall, även om temperaturen går upp emot 30 grader, kan jag fortfarande frysa, i alla fall så länge jag inte har solen lysande rakt på mig. Dock gillar jag inte allt för mycket solljus.

Alien skrev:Öht tycker jag att mitt "termostat" fungerar sämre än andras, så att jag får ta av mig koftan för att det är för varmt, efter en stund blir det för kallt och jag tar på mig etc, medan vanligt folk inte tycks reagera alls.

Ja, på och av hela tiden (särskilt denna årstiden).

KrigarSjäl skrev:Har lättare för kyla än för värme, det kanske är aspergertypiskt? Jag tycker iaf att jag verkar må sämre av 30-gradig värme än gemene man, jag blir halvt utslagen av det medan andra går runt och ser ut att trivas.
Tycker det känns svårare att andas, blir seg och får lätt huvudvärk. Som att ha klaustrofobi i sin egen kropp, så känns det ungefär.

Så känner jag också. Enda som hjälper - åtminstone för en stund - är att kyla ner sig i havet.

Utomhuskyla tål jag väldigt dåligt. Om det är -5 grader, kan det lika gärna bli -25, för jag fryser så illa jag har funnit det möjligt, redan vid den första temperaturen.

Inomhus tål jag kyla lite bättre, men det har jag nog vant mig vid eftersom jag starkt ogillar att ha en massa kläder på mig, och aldrig använder strumpor inomhus.

Jag har autism och fryser aldrig. Folk har påpekat att jag är utan vantar på vintern och sådant, och när de känt på händerna har de sagt att de känns som kaminer.
När jag var liten var jag i och simmade när andra sa att de var outhärdligt kallt.
Jag vet en kille med autism som är precis lika dan, han kan gå ut till soprummet i shorts när det är 20 grader kallt och ser totalt obesvärad ut.

Nä, tål både kyla och värme sämre än normala, men det beror på att jag har en fysisk, kronisk sjukdom...

Tål kyla mycket bättre än värme. Speciellt när det blir tvåsiffrigt (-10) så är det inte fuktigt och rått, utan torrt och klart. Då kan jag rasta hundarna en snabbis i bara t-shirt. Sommarvärme över 25 är besvärligt, svettas som bara den och det går inte att klä av sig mer än till badshorts, blir det riktigt kallt kan man alltid ta på sig en tröja till.

Jag har hört och läst att många med autism antingen tål kyla väldigt bra eller väldigt dåligt. Jag hatar kyla och fryser lätt.

Lider inte särskilt, vare sig av kyla eller värme, men det är lite jobbigt att vara ute i stark sol eftersom jag så lätt blir bränd. Men det blir väl de flesta om har rött, rödblont eller blont hår?

Jag tål varken värme eller kyla.

Jag tål absolut inte kyla. Det räcker att man öppnar balkongdörren eller ett fönster när det är någorlunda kallt ute, för att få míg att huttra.

När jag är ute och det är kallt ( och det behövs inte mycket vill jag tillägga ), så brukar jag frysa till den grad att jag skakar tänder.

Värme älskar jag, men jag tål det nog varken bättre eller sämre än gemene man. Men bättre än många av er andra verkar det som Att vara på stranden är det bästa jag vet, bättre än i vattnet, för då börjar bara frysa.