Pikachu skrev:Om det känns bättre för dig så kan vi säga att AS inte behöver yttra sig i det verkliga livet, begåvningstest används i en neuropsykologisk utredning för kuriosa och man kan ha svårt för att ta hand om sin hygien, städning och myndighetspapper utan att det behöver betyda att man har förståndsmässiga svårigheter. Trots allt så är AS en styrka och ingen funktionsnedsättning, att folk nästan automatiskt beviljas bidrag i samband med ett bekräftande av diagnos har inget samband alls.

slackern skrev:

Pikachu skrev:Om det känns bättre för dig så kan vi säga att AS inte behöver yttra sig i det verkliga livet, begåvningstest används i en neuropsykologisk utredning för kuriosa och man kan ha svårt för att ta hand om sin hygien, städning och myndighetspapper utan att det behöver betyda att man har förståndsmässiga svårigheter. Trots allt så är AS en styrka och ingen funktionsnedsättning, att folk nästan automatiskt beviljas bidrag i samband med ett bekräftande av diagnos har inget samband alls.

Vad beror detta självförakt på?

Pikachu skrev:Som jag fattad det så tittar man grovt med WAIS först för att sedan skräddarsy resten av testningen för att få en bättre bild av personens svårigheter. Tester som mäter minne, uppmärksamhet, flexibilitet o.s.v. är begåvningstester.

Toblerone skrev:

slackern skrev:

Toblerone skrev:Slackern: jag har nu hittat båda uttrycken "genomgripande störning i utvecklingen" och "genomgripande utvecklingsstörning" på nätet. Jag läser ju nästan bara på engelska när det gäller psykiatri, därför är jag inte så van vid dem svenska uttrycken. Dessutom tycker jag inte om ICD. Poängen är i alla fall, där är vi väl överens, att man inte menar förståndshandikapp här.

Ja det är vi helt överens om att det inte är samma sak som förståndshandikapp. Fast ICD-10 behöver du nog bli kompis med i och med att det är det systemet som måste användas i journaler och på intyg.

De borde använda DSM, det är ju den som är för psykiatri. Och två manualer som inte riktigt överensstämmer - det är ju ganska tokigt.

Pikachu skrev:

slackern skrev:

Pikachu skrev:Om det känns bättre för dig så kan vi säga att AS inte behöver yttra sig i det verkliga livet, begåvningstest används i en neuropsykologisk utredning för kuriosa och man kan ha svårt för att ta hand om sin hygien, städning och myndighetspapper utan att det behöver betyda att man har förståndsmässiga svårigheter. Trots allt så är AS en styrka och ingen funktionsnedsättning, att folk nästan automatiskt beviljas bidrag i samband med ett bekräftande av diagnos har inget samband alls.

Vad beror detta självförakt på?

En psykoanalys god som någon på detta forum, fast inte speciellt korrekt. Libert har gjort ett bra jobb, bara att glädjas över detta psykoanalytiska forum.

slackern skrev:

Pikachu skrev:

slackern skrev:
Vad beror detta självförakt på?

En psykoanalys god som någon på detta forum, fast inte speciellt korrekt. Libert har gjort ett bra jobb, bara att glädjas över detta psykoanalytiska forum.

Ursäkta var inte meningen att kränka dig, men det andra fattar jag ingenting utav.

Pikachu skrev:

slackern skrev:

Pikachu skrev:
En psykoanalys god som någon på detta forum, fast inte speciellt korrekt. Libert har gjort ett bra jobb, bara att glädjas över detta psykoanalytiska forum.

Ursäkta var inte meningen att kränka dig, men det andra fattar jag ingenting utav.

Jag är bara så trött på alla dessa försök att ta reda på folks egentliga avsikter, i diskussionshänsyn är det inte relevant vad som är viktigt är vad som är sant. Du är inte den värsta psykoanalytiker, detta sker ständigt, man vet saker om andra skribenter och istället för att diskutera sakfrågor kommer en personlighetsprofil.

Felaktig diagnosticering av begåvade barn

Det finns inte mycket data rörande feldiagnosticering av begåvade barn. Psykologer och läkare med kunskap om gruppen rapporterar dock att ibland de stöter på begåvade barn som fått en diagnos felaktigt. Samma typ av vittnesmål kommer både från USA (Webb et al, 2005) och från Sverige (personliga samtal och korrespondens), och dessa är ense om att den huvudsakliga orsaken är bristande kunskap om hur hög begåvning yttrar sig. Överdiagnostisering förekommer, precis som det händer att hög begåvning kamouflerar relevanta diagnoser eller att någon slutar leta om man konstaterar att barnet är ovanligt begåvat.

I USA verkar vissa feldiagnosticeringar av begåvade barn förekomma oftare än andra (Webb et al, 2005). Det gäller bland annat de som bygger på uppmärksamhetsstörningar (t.ex. ADD eller ADHD), på ilska eller humörsvängningar (ODD, Trotsdyndrom, även bipolaritet), samt Aspergers. Inlärningssvårigheter är ett komplicerat område eftersom det förekommer en större naturlig variation av förmågor i gruppen begåvade individer (Pfeiffer, 2008), och eftersom en begåvad skolelev kan ha en inlärningssvårighet även om prestationerna är i nivå med elevens klasskamrater.

Den mest namnkunniga boken i ämnet är Misdiagnosis and dual diagnoses of gifted children and adults: ADHD, Bipolar, Asperger's, Depression and other disorders av Webb et al., 2004 (länk till bokbeskrivning). En artikel med innehåll ur boken finns här: http://www.sengifted.org/archives/artic ... d-children. Det finns också en föreläsning med James T. Webb i ämnet på (inklusive länk till tillhörande handout). Föreläsningen bygger, precis som artikeln ovan, på innehållet i boken "Misdiagnosis...".

SENG (Supporting the Emotional needs of the Gifted) har en sida med resurser om feldiagnosticering.

Exempel: Skillnader mellan ADHD och hög begåvning

ADHD är möjligen även i Sverige ett av de vanligaste problem som understimulerande barn i skolan misstänks ha. Problem som uppstår i kombination med miljön kan se ut som de typer av problem som hör till ADHD-problematik. Jag har skapat en översikt över skillnader mellan ADHD och hög begåvning (pdf-dokument). Artikeln Before referring a gifted child for ADD/ADHD evaluation (Lind, 1996) innehåller en annan variant av checklista som kan ge idéer om vad som är vad. Det är naturligtvis också fullt möjligt att ha både en ovanligt hög begåvning och ha ADHD.

Exempel: Skillnader mellan Aspergers syndrom och hög begåvning

En annan sak som begåvade barn ibland misstänkts ha är Aspergers syndrom. Det är erkänt svårt att skilja mellan vissa drag som hör till Asperger/autism-spektrat och de som hör till hög begåvning. Jag har skapat en översikt över skillnader mellan Asperger och hög begåvning (pdf-dokument). En annan sammanställning finns i artikeln Gifted children with Asperger’s syndrome (Neihart, 2000). Det är naturligtvis också fullt möjligt att ha både en ovanligt hög begåvning och ha Aspergers syndrom.