Hur det är generellt med snällhet bland oss med AS kan jag bara spekulera i, men på det personliga planet så stämmer det inte. Jag är på tok för misstänksam mot människors avsikter, så jag utgår, tyvärr, alltid ifrån att andra har en dold och lömsk agenda i deras interaktion mot mig.

MEN....det har inte alltid varit så. Har blivit bränd & utnyttjad ett par gånger så det är väl livets hårda skola som har gjort att jag intar denna attityd för att skydda mig. Så visst det kan mycket väl vara så att det finns en tendens till ett gemsamt karaktärsdrag som gör oss i alla fall initialt snälla innan livet lär oss att vara annorlunda. Cynisk? Javisst, jag är tvungen till det känns det som. Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me.

Ganesh skrev:Handen på hjärtat, Kvasir, behöver världen fler altruister eller fler egoister?
Är det mer kärlek vi behöver eller är det mindre?

Men...
jag måste erkänna att jag inte alltid orkar leva som jag lär, men jag försöker och jag jobbar på det. Jag vill bli en bättre människa...

Men det låter som du försöker göra det hela till något binärt, antingen är man alltid snäll och generös utan gränser, eller så är man alltid elak och gniden. Det rimliga måste ju vara att hitta någon fungerande balans däremellan.

Kvasir skrev:

Ganesh skrev:Du pratar om naivitet, godtrogenhet, att vara lättlurad och sånt. Men det är väl inte samma sak som snäll?

Nej, men det hänger inte sällan ihop, och jag uppfattade som att tråden handlade huvudsakligen om att bli lurad och utnyttjad.

"Snäll" kan som sagt ha många definitioner. Det jag skulle påstå är att aspisar är ärligare och har högre moral än NT generellt.

Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Thunderchild skrev:Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Ja, så tycker jag att det är. Folk som springer runt och turbosocialiserar hinner inte med att hålla löften och vara pålitliga.

Thunderchild skrev:"Snäll" kan som sagt ha många definitioner. Det jag skulle påstå är att aspisar är ärligare och har högre moral än NT generellt.

Jo, det sägs i alla fall ofta att det är så, och även att vi är mera laglydiga osv. Jag vet dock inte om det finns empiriskt stöd för det påståendet.

Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Man behöver kanske inte polarisera det så kraftigt och kalla de så, men om man säger att vi har tendenser åt de hållen, snarare än att vi är så, så kanske det kan stämma. Fast egentligen är det nog fel att säga ens att NT har tendens åt svekfullhet. Snarare är de neutrala, för de är ju normen, och så tenderar vi åt det trofasta hållet i jämförelse.

Kvasir skrev:

Thunderchild skrev:"Snäll" kan som sagt ha många definitioner. Det jag skulle påstå är att aspisar är ärligare och har högre moral än NT generellt.

Jo, det sägs i alla fall ofta att det är så, och även att vi är mera laglydiga osv. Jag vet dock inte om det finns empiriskt stöd för det påståendet.

Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Man behöver kanske inte polarisera det så kraftigt och kalla de så, men om man säger att vi har tendenser åt de hållen, snarare än att vi är så, så kanske det kan stämma. Fast egentligen är det nog fel att säga ens att NT har tendens åt svekfullhet. Snarare är de neutrala, för de är ju normen, och så tenderar vi åt det trofasta hållet i jämförelse.

Nja.. Definitionen på svekfullhet kan väl knappast ändras bara för att NT beteende är normen.. Så att säga att dom är neutrala är ju inte sant. Däremot kan man säga att svekfullhet är norm i dagen sociala samhälle..

Thunderchild skrev:Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Det finns säkerligen en sådan relation. Om den är miljömässigt betingad eller ärtflig är dock en annan fråga.

Thunderchild skrev:Nja.. Definitionen på svekfullhet kan väl knappast ändras bara för att NT beteende är normen.. Så att säga att dom är neutrala är ju inte sant. Däremot kan man säga att svekfullhet är norm i dagen sociala samhälle..

Väl uttryckt, Thunderchild!

Å andra sidan är det väl biologiskt snarare än socialt betingat att majoriteten håller sig med den normen. Det fattas ett uttryck, vid sidan om "norm" och "majoritet", tycker jag mig känna.

Thunderchild skrev:Nja.. Definitionen på svekfullhet kan väl knappast ändras bara för att NT beteende är normen.. Så att säga att dom är neutrala är ju inte sant. Däremot kan man säga att svekfullhet är norm i dagen sociala samhälle..

Nja, begrepp som trofast och svekfull måste nog definieras relativt normen om de ska vara meningsfulla. Visst kan man försöka använda dem i absoluta termer också och säga att människan (dvs. NT) är svekfull, men då handlar det nog mera om människan som art än om NT vs. AS. Det känns i alla fall mera meningsfullt för mig att göra så.

Kvasir skrev:Nja, begrepp som trofast och svekfull måste nog definieras relativt normen om de ska vara meningsfulla.

Inte nödvändigtvis. Man kan tänkas sig att definiera det utifrån medelvärdet för AS & NT. Då blir NT relativt sett svekfulla och AS relativt trofasta.

rdos skrev:

Kvasir skrev:Nja, begrepp som trofast och svekfull måste nog definieras relativt normen om de ska vara meningsfulla.

Inte nödvändigtvis. Man kan tänkas sig att definiera det utifrån medelvärdet för AS & NT. Då blir NT relativt sett svekfulla och AS relativt trofasta.

AS-gruppen är så liten att medelvärdet knappast påverkas. Men det hela börjar kännas mest som en lek med ord. Min poäng är nog mest bara att om man kallar NT för svekfulla så låter som man fösöker säga AS är bra, NT är dåligt. Låt oss nöja oss med AS är lite mer trofasta än folk i allmänhet, och nöja oss med det positiva. (Ja, och så var det förstås frågan om de ens föhåller sig så?)

Kvasir skrev:AS-gruppen är så liten att medelvärdet knappast påverkas.

Beror på hur man gör medelvärdet. Ett sätt är att räkna ut "svekfullhetsindex" för AS och NT separat. Sedan tar man medelvärdet av dessa två index och definierar det som "normalt".

Kvasir skrev:Låt oss nöja oss med AS är lite mer trofasta än folk i allmänhet, och nöja oss med det positiva. (Ja, och så var det förstås frågan om de ens föhåller sig så?)

Mitt intresse är mer om det förhåller sig så för att vi måste vårda våra relationer mer p.g.a de är mycket färre eller om det verkligen är ett medfött drag. Mot att det skulle vara ett medfött drag är hög korrelation med misstänkta miljödrag som depression och att ha blivit utnyttjad och sådant. Å andra sidan kan man inte veta hur kausualiteten ser ut. Det kan ju vara trofastheten som leder till de miljömässiga problemen.

Det är iaf så att aspergare i medel har svårare för att komma över misslyckade relationer än NT.

rdos skrev:Beror på hur man gör medelvärdet. Ett sätt är att räkna ut "svekfullhetsindex" för AS och NT separat. Sedan tar man medelvärdet av dessa två index och definierar det som "normalt".

Visst kan man göra så, men det är nog rimligare med viktning i förhållande till gruppstorlek. Och så kanske man borde ta hänsyn till alla andra "avvikande" grupper också, inte bara AS. Men som sagt, även om jag gillar teorier och matematiska synsätt så vet jag inte om detta med medelvärden och liknande är så meningsfullt att diskutera egentligen

Kvasir skrev:Mitt intresse är mer om det förhåller sig så för att vi måste vårda våra relationer mer p.g.a de är mycket färre eller om det verkligen är ett medfött drag. Mot att det skulle vara ett medfött drag är hög korrelation med misstänkta miljödrag som depression och att ha blivit utnyttjad och sådant. Å andra sidan kan man inte veta hur kausualiteten ser ut. Det kan ju vara trofastheten som leder till de miljömässiga problemen.

Det är iaf så att aspergare i medel har svårare för att komma över misslyckade relationer än NT.

Det är intressanta frågor, men då är vi väl snarast inne på ett nytt område?

Jag vet inte om vi är bättre på att vårda våra relationer. Snarare tvärtom skulle jag gissa, åtminstone tills vi så småningom har lärt oss att man måste göra det. Jag var nog allmänt dåligt på det förr, men har blivit betydligt bättre på det. Dock handlar det nog till stor del om just ett medvetet inlärt beteenden, inte någon naturlig instinkt eller känsla, och det gör också att det kostar energi och jag huvudsakligen bara bryr mig om att vårda relationer med människor jag tycker har ett någorlunda stort värde att ha relationer till. (Nu pratar jag förstås i första hand om vänrelationer här, inte parrelationer, som är lite annorlunda även om säkert mycket stämmer in där också).

Kvasir skrev:Det kan ju också handla om att om man själv vet hur det är att ha problem så får man mera empati för andra som har problem.

Ja, det är jag övertygad om. Sen måste man vara lite på sin vakt också, alla vill en inte väl.

Thunderchild skrev:Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Mycket intressant aspekt. När jag hör ordet "hög social förmåga" tänker jag på Bindefeldttyper, alltså festfixartypen, proffsminglare. Salongsmänniskor. Tror inte de är mycket att hänga i gran om man granskar den polerade ytan...där hittar vi sociopaterna, vågar jag påstå.
Synd att gemene man inte fattat det bara.

Hahaa vad olika man kan tänka:) Hög social förmåga fick mig att tänka på människor som valt och vill jobba med människor, allt från matbutikskassörskan till sjukhuspersonal. Och vad jag vet så går det hett till på de personalfesterna. Hur det är på personalfesterna med jobb där man valt att inte jobba med andra det kan jag bara spekulera om men 'Dunder' från Dalarna kan ha slagit huvet på spiken.

mondo beyondo skrev:Jag är snäll, men saknar AS diagnos. Mitt ex däremot som har AS diagnos är inte snäll. Bl.a. när jag frågade honom om han skulle hjälpa ett skadat vilt djur ute så sa han nej. Han mår oxå bra av att trampa ner andra när han mår dåligt. På min fråga hur han kan tillåta sig som vuxen att bete sig så så svarade han att de betyder ingenting de han har tryckt till. Men nej han är inte kriminell, bara kall.

Sen kan man ifrågasätta hans AS diagnos, det gör jag i varjefall. Eller så finns det mer utöver AS som ställer till det...

Där känner jag igen mig lite. Jag är en snäll person, men efter åtaliga ggr i livet där jag känt att folk utnyttjar min snällhet så har jag istället utvecklat aggresivitet, som en dag nästan gick till överstyr. Men som tur var så lyckades jag vakna upp och inse att jag gjorde fel, så nu försöker jag bli den snälla personen jag var från början.

Romarna sa "Si vis pacem, para bellum": 'Vill du ha fred, håll dig rustad för krig'. Så av ren skrivklåda gör väl jag den dåliga travestin "Si vis snällum, para bellum".

[apologi inför latinkunniga: neutrumformen *snällum får väl föreställa "PK"-könsneutral]

Zombie skrev:Romarna sa "Si vis pacem, para bellum": 'Vill du ha fred, håll dig rustad för krig'. Så av ren skrivklåda gör väl jag den dåliga travestin "Si vis snällum, para bellum".

Fyndigt

Ganesh skrev:

Zombie skrev:Romarna sa "Si vis pacem, para bellum": 'Vill du ha fred, håll dig rustad för krig'. Så av ren skrivklåda gör väl jag den dåliga travestin "Si vis snällum, para bellum".

Fyndigt

Tack!

Debbido skrev: Är Aspies snällare än "normalmänniskan"?

Ofta är vi nog det.

Min förklaring till varför det är så:
Som jag ser det så är vi Aspergare lite äldre själar än genomsnittet, och har haft längre tid på oss att utveckla våran medkänsla genom ett högre antal inkarnationer i det fysiska.
Även fast att vi inte kommer ihåg en speciell situation från ett liv till ett
annat, så leder erfarenheten av situationen likväl till att vi får en bättre
förståelse för det när vi stöter på det i kommande liv.
Har man själv inte upplevt ett visst lidande i tidigare eller nuvarande liv,
så skall man tydligen inte kunna känna för den man stöter på som går igenom just detta lidande.
Härav kan man förstå varför NT i högre grad (om man får generalisera) kan neka hjälp till människor som har det svårt.
Godtar man detta kan man räkna ut att det främst är lite yngre själar som blir klassade som psykopater, där ju hos dem medkänslan inte är särskilt starkt utvecklad vilket är helt i sin ordning. Medkänsla kan inte tvingas fram eller önskas fram om man inte redan har den latent, mer än marginellt.

Medkänsla ligger till grund för snällhet. Som man känner sig själv känner man andra (talesättet gäller nog åtminstone tidigt i livet), därav den medfödda
naiviteten. När vi upptäcker att alla inte är så snälla som vi trodde så kan det naturligtvis få effekt på våran egen snällhetsgrad; på hur vi förhåller oss till våra medmänniskor.

Debbido ditt engagemang är beundransvärt vill jag tillägga. Men visst är det ju lätt att bli överutnyttjad om man sträcker ut lillfingret (med hänsyn till ordspråket).

Thunderchild skrev:Nästan så man börjar fundera på om det finns ett förhållande mellan Låg social förmåga- Trofasthet och Hög social förmåga- Svekfullhet..

Kanske kan se ut så iallafall, eller vara den ena sidan av en dubbelriktad skillnad - ty som NT med bättre helhetsbedömning och fungerande socialmottagare och -sändare har man en större meny beteenden och strategier att välja mellan; och har man bättre råd att behandla andra människor som en fri tillgång, så kanske man också känner sig friare att välja hur och på vilka grunder man ska handla mot dem (alldeles bortsett från vad vi aspies sedan kan göra fel av okunnighet osv.).
----------------------------------------------------------------------------------
Micke

Hur detta om att aspies i allmänhet skulle vara litet äldre själar? Inte har väl Martinus själv skrivit det?
Och varför blir man i så fall aspie med inkarnationerna? ( - och vad mer för ålderskrämpor kan man vänta sig?)

Kvasir skrev:

Thunderchild skrev:Nja.. Definitionen på svekfullhet kan väl knappast ändras bara för att NT beteende är normen.. Så att säga att dom är neutrala är ju inte sant. Däremot kan man säga att svekfullhet är norm i dagen sociala samhälle..

Nja, begrepp som trofast och svekfull måste nog definieras relativt normen om de ska vara meningsfulla. Visst kan man försöka använda dem i absoluta termer också och säga att människan (dvs. NT) är svekfull, men då handlar det nog mera om människan som art än om NT vs. AS. Det känns i alla fall mera meningsfullt för mig att göra så.

En tanke bara.. Är det inte så att normen i samhället kan anses vara lite flytande? Hur var normen under 80-talets Yuppie-era jämfört med idag då man har någon sorts motreaktion mot andra extrema decennier..

Om man sedan slår upp ett ord i ordboken.. Är dess betydelse flytande i samma utsträckning?

Thunderchild skrev:En tanke bara.. Är det inte så att normen i samhället kan anses vara lite flytande? Hur var normen under 80-talets Yuppie-era jämfört med idag då man har någon sorts motreaktion mot andra extrema decennier..

Om man sedan slår upp ett ord i ordboken.. Är dess betydelse flytande i samma utsträckning?

Det finns givetvis inga exakta definitioner och visst lär de variera i tid och rum. Min poäng var bara att det blir lite konstigt om man etiketterar drygt 99% av befolkningen som svekfull, speciellt som det brukar anses som något väldigt negativt.