Jag tycker det hjälper mig rätt mycket att uppleva skog och natur, känner mig bra och det hjälper min Asperger, vad känner ni andra om det?

Älskar det, jag är ofta ute i naturen och vandrar omkring. Det ger mig energi och glädje.

Huggorm skrev:Älskar det, jag är ofta ute i naturen och vandrar omkring. Det ger mig energi och glädje.

Samma för mig

Ja, jeg liker godt å gå tur i skog og mark.

Låter som att vi har ett gäng naturister här.

slackern skrev:Låter som att vi har ett gäng naturister här.

Som alla gillar att nakenbada

Naturen är min bästa medicin. Den finns fortfarande..här och det är allas vårt ansvar att vårda den

Synes det er fint å gå tur i skogen, for at da er det ingen som ser meg.

Mens å gå tur i nabolaget/gatelangs liker jeg ikke.

Ja, när jag upplever att vardagens olika krav blir för många och för starka gillar jag att ge mig ut i skogen. Jag är jätteglad för att närmaste skogsområde bara är någon kilometer bort.

Jag traskar en hel del i skogen och runt sjöar. Det är härligt. Glad att jag inte har långt till naturen. Gillar vatten så promenader runt en sjö är fint. Tankar mognar när jag promenerar i den miljön.

Moggy skrev:Jag traskar en hel del i skogen och runt sjöar. Det är härligt. Glad att jag inte har långt till naturen. Gillar vatten så promenader runt en sjö är fint. Tankar mognar när jag promenerar i den miljön.

Tur att du inte bor i Florida eller Louisiana där det kryllar utav alligatorer.

Hej !




Jag trivs med att traska en del i natur och skog, det ger mig en avkopplande känsla. Brukar vara på Järvafältet i Sollentuna om somrarna ( rätt så mycket, kan vara ute och gå i ett par timmar ). Gillar att fota fåglar, ibland spelar jag in mig själv , som dokumentation

Jag blir trött och sömnig av promenader i skogen .
Kanske den gröna färgen som påverkar mig så konstigt..
eller lufttrycket..jag vet inte.

Däremot promenader vid vatten, havet gör mig pigg.

Trivs också bra i " krävande" miljöer som bergstrakter.

Jo.
https://twitter.com/aspi_tor/status/744173000652636164

Jovars, har fått ett visst naturintresse de senaste åren.

Men naturpromenader betyder i mitt fall att det är en nödvändighet att inte medföra småbarn eller omständliga hysterikor som glömt förståndet i necessären som ligger i bilen där hon har sin allergimedicin som nästan är slut för att de letade toalett i en halvtimme samtidigt som bilnycklarna försvann i soppåsen.

Ja, absolut. Långa vandringar i naturen har jag alltid gillat.

Absolut. Vandrar och springer mycket i terrängen här omkring. Kan koppla av på ett annat sätt, ramla bort i mina egna tankegångar. Sen blir en avbruten då och då av någon som prompt måste heja, men nåja.

Trivs bra i skogen men fästingarna älskar mig. Kollar hud, badar så att de ska spolas bort, men får fästingar varje år iallafall. Fattar inte varför de måste finnas.

Jo, det tycker jag absolut om. Mycket!

Innan min kropp började jäklas med mig promenerade jag ungefär en mil om dagen i skog och mark, något jag finner både avstressande och ångestdämpande.

@Bali

Mycket bra...en mil om dagen !! Vilken kondition du måste ha, gillar oxå att vistas i skog och mark

Jo, min kondition har väl varit ganska hyfsad, men jag promenerar ju alltså, inte småspringer.

Förövrigt var det oftast 2 x 5 kilometer och inte hela milen på en gång.

Jag tror de flesta men inte alla i Sverige skulle svara ja på frågan om de mår bra av att "uppleva skog och natur" En annan fråga är hur, när, var och i vilken omfattning man gör det. Därefter skulle man kunna dela in alla i olika klasser utifrån naturnördighet Semestervandring på Upplandsleden med övernattning i tält. Fågelskådning med Naturskyddsföreningen. Bärplockning. Picknick. Helgpromenad. Meditation. Strosande. Backintervaller. Snowboard. Och så vidare.

Jo, det är skönt att vara ute och gå i skogen. Prestigelöst, avslappnat utan andra människor att förhålla sig till.
Men sista året har det mer blivit ett måste för mig att gå 2-4 timmar med jämna mellanrum, pga ångest.
Antar att det är adrenalinpåslaget jag behöver få ur kroppen.

@Bestla: Ja mycket som ger njutning och utsöndrar må-bra-hormoner kan också missbrukas. Om du inte redan gjort det kan du söka professionell hjälp för tvånget och få strategier för att fly mindre från det som ger ångest. Att känna sig allmänt missförstådd pga konsekvenser av AS ger inte sällan ett behov av att döva sina känslor med något för att överleva

Bestla skrev:Jo, det är skönt att vara ute och gå i skogen. Prestigelöst, avslappnat utan andra människor att förhålla sig till.
Men sista året har det mer blivit ett måste för mig att gå 2-4 timmar med jämna mellanrum, pga ångest.
Antar att det är adrenalinpåslaget jag behöver få ur kroppen.

Samma här, är i samma båt som du. För mig är det pga justeringar i medicineringen.