Pieohpah skrev:Jag vet inte om det är för OT men jag började leka med mig själv innan skolåldern.

Det är inte ovanligt och brukar inte ha något med könsmognad att göra.

Jag var tidig, när de andra påbörjade sin pubertet så hade jag redan genomgått min.

Vad gäller att leka med sig själv gjorde jag det också vid 6-7 års ålder. När jag sa 9 refererade jag till min första riktiga orgasm.

Angelic Fruitcake skrev:Vad gäller att leka med sig själv gjorde jag det också vid 6-7 års ålder. När jag sa 9 refererade jag till min första riktiga orgasm.

Så himla coolt!

Jag var först i min klass med både mens och bröst.

Pieohpah skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Vad gäller att leka med sig själv gjorde jag det också vid 6-7 års ålder. När jag sa 9 refererade jag till min första riktiga orgasm.

Så himla coolt!

Mja. Det bara är. Lyckligtvis blev jag inte nymfoman iaf. Bara inom ramerna för ett monogamt förhållande.

Att jag fick extremt låga doser östrogén innebar inte att jag inte utvecklades sexuellt. Tvärtom! Jag antar att min sexualitet alltid varit mer lik en mans. Jag började onanera vid 5 och fortsatte med det livet igenom, utom när jag hade en fast partner. De tyckte nog att jag var översexuell. Jag kan inte känna igen mig i alla historier om frigida kvinnor som är så vanliga.

Efter ett år med P-piller försökte jag bli med barn, vilket var omöjligt enligt läkare, men jag fick rätt snabbt ett barn i alla fall! Hur mycket som var naturligt kontra mirakel vet jag inte. Pillren innehöll inte östrogen utan progesteron, insåg jag för något år sedan.
Visst kan det ena påverka det andra men får kanske aldrig svaret.

Det var en glödhet passion som fick mig att känna att jag var en riktig qvinna senare i livet, vid ca 31 års ålder.

Jag vet inte varför hypofysen inte fungerade och om det hade med AS att göra. Läste att autistiska barn har svårare för att göra sig av med gifter än andra. Överskott av gift, t ex kvicksilver lagras då upp i hypofysen och detta borde ju kunna få den att reagera.
Jag hade en massa hål i tänderna som barn och fick en mängd kopparamalgamfyllningar. Dessa var giftigare än senare års amalgamfyllningar.
Alltså skulle min hypofyssvikt indirekt kunna ha med autism att göra.

Angelic Fruitcake skrev:

Pieohpah skrev:

Angelic Fruitcake skrev:Vad gäller att leka med sig själv gjorde jag det också vid 6-7 års ålder. När jag sa 9 refererade jag till min första riktiga orgasm.

Så himla coolt!

Mja. Det bara är. Lyckligtvis blev jag inte nymfoman iaf. Bara inom ramerna för ett monogamt förhållande.

Ja, livet är tillräckligt krångligt som det är, utan nymfomanidrift.

Debbido skrev:Att jag fick extremt låga doser östrogén innebar inte att jag inte utvecklades sexuellt. Tvärtom! Jag antar att min sexualitet alltid varit mer lik en mans. Jag började onanera vid 5 och fortsatte med det livet igenom,

Varför fick du östrogen och fick du det vid 5 års ålder?
Hörde som barn något om att någon tjej skulle ha gjort det när hon var 5, jag förstod inte hela grejen, då tyckte jag att det var ett ovanligt ställe att gnida sig på men inte mer uppseendeväckande än att gnida sig om armarna för att bli varm om man frös.
Personligen trodde jag inte det verkligen hade hänt men mindes berättelsen som jag tyckte var så konstig.
Sitt kön såg jag som något man kissade med och att tjejer o killar hade olika sätt att kissa bara.

Angelic Fruitcake skrev:Vad gäller att leka med sig själv gjorde jag det också vid 6-7 års ålder. När jag sa 9 refererade jag till min första riktiga orgasm.

Fick min första orgasm som 16-17 åring (osäkert vilket), trodde länge det där med orgasmer var kraftigt överskattat (det var det inte )
Har inte haft sex ännu men räknar med att komma att vilja ha det ofta när jag väl provat.

Pieohpah skrev:har en stark sexdrift fortfarande, men det är svårt med sex på riktigt, även med min fru

Varför är det svårt med sex?

plåtmonster skrev:

Pieohpah skrev:har en stark sexdrift fortfarande, men det är svårt med sex på riktigt, även med min fru

Varför är det svårt med sex?

Dels klassiska igångsättningsproblem: tänker jag inte på det så blir det inget. Och jag fattar inte hintar, och blir det mer än hintar så tappar jag lusten ibland.

Men jag är verkligen inte asexuell. Fördelen när jag är på banan är ju avslutningsproblem istället. Mentalt då, märk väl, menar inte att jag har svårt att komma. Då vill jag bara fortsätta.

Så menade jag i grova drag

Jag var sen. Lekte med dockor på högstadiet! Men i nian slutade jag.

Jag hade små bröst och låg vikt. Orkade inte lika mycket som andra barn. Lärde mig simma på mellanstadiet. Jag var sen med att leka med mig själv. Minns ej hur gammal jag var. Min mamma kom in i rummet och förbjöd mig att göra så igen. Så jag gjorde det tills jag flyttade hemifrån.

vallesmamma skrev:Min mamma kom in i rummet och förbjöd mig att göra så igen.

Hemskt!

Jag hoppas verkligen inte att du förbjuder dina barn att leka med sig själva (så länge de inte gör det offentligt)!

Bara man tvättar händerna efteråt så tycker jag det är ok

En person jag pratade med för många år sedan hade flyttat hemifrån och var väl sisådär 24 år och föräldrarna hade nyckel till hennes lägenhet, plötsligt en dag står mamma i sovrummet o letar efter sin dotter, problemet var bara att hon hade en kille hemma, på sängen låg en använd kondom som mamman såg, hon blev högröd i ansiktet, mamman ursäktar sig och går.
Dottern själv som jag pratade med ville mest sjunka genom sängen o hamna under den eller någonannanstans än hon var.
Efter detta plingade alltid mamman på dörret istället.

Undrar hur man skulle känna sig om föräldrarna kommer på en med något privat sådär, inte en optimal situation men några år efter är det nog mer en pinsam och rolig historia hoppas jag.

Även när barnen bor hemma anser jag att föräldrar ska knacka på och inte bara gå in, det tillhör normalt hyfs!

Sant.

Minns en 3 åring på tv och jag har för mig att barnet hade tagit mammas läppstift och det fick inte barnet göra och mamma hade filmat när hon går in i barnets rum o kommer på barnet med läppstiftet, barnet hade målat hela ansiktet och det visste barnet att det inte fick göra med mammas läppstift o barnet försvarar sig med "mamma du får inte gå in i mitt rum!" mamma säger "men du går ju jämt in i mitt rum" barnet står o funderar en lång stund o säger till slut "jag tycker om dig mamma!".
Helsött

nano skrev:plötsligt en dag står mamma i sovrummet o letar efter sin dotter

Även om man är son eller dotter så har man rätt till ett privatliv..
Och det även om man bara vill sitta i soffan och tänka!

Även när man tagit någon annans saker?

Sidospår..

Min pubertet är banne mig det enda som är normalt i mitt liv. Jag var 13 år och ett par dagar bara, när jag fick mens t.ex. och då är ju just 13 medel (eller var då, 1984 i alla fall).

Mina släktingar har annars varit ovanligt sena eller tidiga. En kille fick mörk röst när han var 18 först, och två tjejer fick mens vid 10. Min kusin var 170 cm lång i femman. Det är mycket tidigt, även om han är en lång person på 197 nu (spurten startade tidigt och det är en HAN - de brukar ju vara senare - hans dotter är en av 10-åringarna med mens och även hon är 170 och går i femman).

Jag var nog färdigväxt på längden NÅGOT tidigt, men inte mycket. Var 180 i sjuan, och som jag är nu i åttan eller nian (183 drygt).

Nix, tror inte på samband mellan AS och tidig/sen pubertet.

Miche skrev:Även när barnen bor hemma anser jag att föräldrar ska knacka på och inte bara gå in, det tillhör normalt hyfs!

+1

Jag var runt 11-12 år. Det är väl normal ålder(?) Var färdigvuxen innan gymnasiet.

Jag var rätt lång, typ längst i klassen, låg väl på en 1.60-1.70 kanske.