Jag ogillar glåpord antingen de är inlindade eller rakt på.

Att kalla folk för saker (inlindat eller ej) tillför ju inget speciellt till diskussionen de flesta gånger. Jag kallar inget av det för rak kommunikation.

Det kan dock vara enklare att bemöta öppna glåpord. Men de är ej rak diskussion/rak kommunikation, tycker jag.
Kan iofs också bero på om det är random elaka ord, typ "fitta" "jävel" "håll käft" m.m. eller sådana som bygger på elakheter om utseende eller personlighet "din fete fan" eller "du ditt IQ-befriade jävla obildade misstag". De senare är sämre enligt mig.
Bara arg frustration som tar uttryck i random glåpord är enklare.

*****************

Moderator:

Tråd avknoppad från:
varfor-har-krigarsjal-blivit-avstangd-igen-t10476.html

Stardust skrev:Det var inte menat som en förolämpning, om du uppfattar det så då ber jag om ursäkt för det. Som sagt, inget av det jag skrev behöver stämma.

Nu är du rätt ny på forumet så det är säket inget du kan veta, men för just Krigis är dyl analyser det bland det mest förolämpande man kan göra, även om det var i all välvilja för att försöka förstå eller t o m försvara (jag har också gjort det tidigare och menade inte heller nåt illa med det). Men nu vet du det till en annan gång.

Själv blir jag hellre analyserad än dömd om jag skulle göra något övertramp, men tydligen är vi olika där så då försöker jag respektera det.

Ks, jag tycker att det är förbannat svagt att trampa på någon som har en lägre position i ett sammanhang. Det var ett helt onödigt konstaterande, mest för att belysa att jag inte på något sätt rättfärdigar det sättet att uttrycka sig på och jag ser här att du har bett om ursäkt och gjort ditt för att reda upp det hela. I mitt ghetto lärde vi oss att man inte trampar på den som ligger, kanske är det annorlunda idag. Nåja.

Men jag blir jäkligt rabiat när någon använder sig av martyrskap som metod för upprättelse och bekräftande och när man använder sig av uttalanden om att man lika gärna kan gå och ta livet av sig för att ingen älskar en ändå.

Regnif; respekt och omsorg och omtanke av andra kan man förtjäna och få på andra sätt än att appellera till deras dåliga samvete och skuldkänslor. Jag förutsätter nästan i min amatörpsykologiska analys att du har vunnit många fördelar med det här sättet i form av omedelbar uppmärksamhet och "tyck synd om" men jag köper inte sådana uttalanden och jag tycker inte om dem. Jag reagerar mycket starkt på sådant eftersom jag tycker att det är ett oerhört oschysste bemötande och det ger en helt felaktig avvägning av det övertramp som egentligen skett. Är det sådan hänsyn och uppmärksamhet du vill ha egentligen?

Jag vill sitta här och prata på nätet med DIG för att du ger mig ett utbyte och för att jag tycker att det är roligt att göra det, inte för att du får mig att må dåligt om jag inte gör det. Kan du förstå det?

Vad har du i Kikarn?!

Kikarn, kanske kan det finnas personer som din beskrivning kanske passar in på, men jag tror inte att det varken denna gång eller vid andra tillfällen när andra känsliga medlemmar här börjat tala om självmordtankar när de blir angripna "out of the blue" ligger något beräknande i det utan att såna tankar helt enkelt triggas av när man får en helt oförutsedd käftsmäll i ett sällskap där man trodde man var trygg, särskilt om liknande saker hänt tidigare i ens liv.

Många här är väldigt labila och ömtåliga p g a att de haft ett veritabelt helvete i stora delar av sitt liv (84% har blivit mobbade enligt min enkät om mobbing och andra har berättat om den mest horribla uppväxt man kan tänka sig). Just därför tycker jag det är extra viktigt att folk som inte kan låta bli att sparka på svagare/ömtåligare personer får skarpt begränsad möjlighet att göra det, särskilt om det upprepas om och om igen.

Första meningen i ditt inlägg sammanfattar det som jag försökt på otaliga sätt att förklara, men uppenbarligen förgäves. När jag säger ifrån mot sånt så är det knappast för att jag känner mig tvingad av skuldkänslor el dyl utan för att jag förstår hur utlämnad man kan känna sig när man är väldigt känslig som person och dessutom redan tilltufsad så det räcker.

OK, det optimala vore om man kunde kommunicera det på ett bättre sätt men om man inte kan det utan bara hamnar i ett svart hål när nån klämmer till en bara för att de har lust, vad gör man då? Det är väl bättre att man skriver nånting alls än att bara dra sig undan och lida i tysthet (vilket jag tror mig veta att många andra har en tendens att göra)?

Trist om reaktionerna som följer blir otrevliga för angriparen, jag kan ha medkänsla även med lite mer hårdhudade/impulsiva, men vill man undvika att folk regarear starkt så är det ju smart att helt enkelt låta bli i att kläcka ur sig sånt. Vi har ju just haft en väldigt långdragen diskussion om det i Skitungar-tråden och majoriteten, i likhet med moddarna, verkar överens om att vissa saker är bara inte acceptabla, oavsett intention.

Som rent generell diskussion om fenomenet i sig. I o m ursäkten och varningen så är väl just det här fallet inte mer att säga om.

Kikarn

Nu får du ursäkta, men vad faen får dig att veta att det inte ligger helt annat och allvarligt bakom det regnif skrev?!!!!

Vad ger dig rätt att trampa på någon som ligger!?
Och som du inte känner!

Första stycket av Kikarns inlägg tycker jag var bra. Inte minst ställde det en mycket relevant fråga.

Synd att inte fortsätningen höll samma standard, som sagt. Det går att uttrycka skepsis utan att trampa på folk genom att veta saker som kan vara precis lika fel och sårande som det ursprungliga trampet.

**********************************************************

Ingers inlägg säger allt.

Om saker som har behövt sägas under hela min tid här.

Inger skrev:Många här är väldigt labila och ömtåliga p g a att de haft ett veritabelt helvete i stora delar av sitt liv (84% har blivit mobbade enligt min enkät om mobbing och andra har berättat om den mest horribla uppväxt man kan tänka sig). Just därför tycker jag det är extra viktigt att folk som inte kan låta bli att sparka på svagare/ömtåligare personer får skarpt begränsad möjlighet att göra det, särskilt om det upprepas om och om igen.

Jag håller med dig i sakfrågan och förstår - tror jag - precis vad du menar. Många gånger är det dock så att uttalanden som sådana här väcker oönskade effekter samtidigt som man får önskade kortvariga bieffekter.

Har man en gång lärt sig att man får uppmärksamhet av andra genom att väcka deras känslor, så kan man också behöva tanken att man kan väcka POSITIVA känslor hos andra och därmed få en mer värdefull uppmärksamhet och tid, och önskan om mer social samvaro med en som person, om man lägger om spåret bara lite grann. Man kan inte spela ut sina dramor mot alla man möter och inte heller lägga ut sina erfarenheter på dem, det tror jag att vi är överens om?

Jag tycker inte om att man sparkar på människor, speciellt inte svagare individer. Men jag köper inte heller att man vinn-köper sig uppmärksamhet genom att appellera till skuldkänslor och att konstruera splittingsituationer.

Jag har mött människor som uttalar suicidala tankegångar och vet att det finns oerhörda risker med att inte ta det på allvar, så det ifrågasätter jag inte. Min förhoppning är att jag är tydlig till Regnif i det här fallet, jag tycker att du är rolig att internetprata med, och gör det mer än gärna, för att du är rolig att prata med, och för att du är en värdefull person.

Jag förstår vad du menar i ditt svar till Inger, Kikarn. Men nej, jag tycker inte att du var tydlig nog i ditt förra inlägg. Min uppfattning om det kvarstår. Jag tycker det var bra att du nu förtydligade din tanke att visa på att man också kan väcka positiva känslor hos andra, för den framgick faktiskt inte bredvid ditt oerhört riskabla övertramp.

Zombie skrev:Kikarn

Nu får du ursäkta, men vad faen får dig att veta att det inte ligger helt annat och allvarligt bakom det regnif skrev?!!!!

Vad ger dig rätt att trampa på någon som ligger!?
Och som du inte känner!

Det vet jag självfallet inte. Jag vet att det alltid finns ett högre riskkapital än man är villig att betala.

Men jag vet vad det kan skapa när det används som umgängesmedel i en social konstellation:
Två grupper för och emot, man kallar ofta sådant för splittingsituationer. Där man delar in sig i förhållande till vem man "håller på" och i det här läget är det oftast den som ter sig stark som får minst sympatier av omvärlden och som får bära hundhuvudet och kritiken. För att den har utlöst självmordstankar hos någon annan som den absolut inte har medverkat till att skapa.
Hade någon annan fått samma uttalande från KS om björnes magasin så hade det kanske utvecklats till ett ordgemäng om saken i sig; jag hade själv blivit vansinnig i det läget.

Ni får mer än gärna anmäla mina inlägg, jag har gjort flera i den här tråden samt i ursprungstråden om ni tycker att självmordshot är ett okej fenomen, eller om ni befarar att jag spelar mot för höga odds.

Jag tycker att det är helt okej att diskutera självmord, även om det är svårt men har svårt att hantera när någon som reaktion på något av helt annan dignitet utmynnar i ett sådant.
Jag kallar det för en oschysste dialogmetod och ett slag under bältet eftersom det väcker starka reaktioner och faktiskt inte ger individen som anses ha gett "upphov till det" något försvarsutrymme. Därför blir den "starke" alltid svag i den situatione och får all antipati.

Kikarn skrev:Har man en gång lärt sig att man får uppmärksamhet av andra genom att väcka deras känslor, så kan man också behöva tanken att man kan väcka POSITIVA känslor hos andra och därmed få en mer värdefull uppmärksamhet och tid, och önskan om mer social samvaro med en som person, om man lägger om spåret bara lite grann. Man kan inte spela ut sina dramor mot alla man möter och inte heller lägga ut sina erfarenheter på dem, det tror jag att vi är överens om?

Visst, jag framförde en liknande åsikt i tråden om Suicidprevention. Att det också är en fråga om ansvar och att man inte alltid kan lägga alla 100% för sitt mående på omgivningen och använda självmorshot som påtryckning för att man är desperat.

Men jag ser inte riktigt relevansen i just detta fall, faktiskt. Här var det en solklar och helt oprovocerad verbal smocka och den som inte mår dåligt av att få en sådan tror jag inte existerar. Där lägger i alla fall jag ansvaret på den som utdelar den.

Jag tycker inte om att man sparkar på människor, speciellt inte svagare individer. Men jag köper inte heller att man vinn-köper sig uppmärksamhet genom att appellera till skuldkänslor och att konstruera splittingsituationer.

Jag förstår vad du menar men det där är ju din tolkning. Man kan ju lika gärna säga att den som kläcker ur sig något olämpligt i tid och otid köper sig desto mer uppmärksamhet? Trollning och flaming brukar det kallas om det är gjort medvetet. Konstruera splittringssituationer är det väl snarare förövaren än offret som gör i såna lägen?

Man bör på ett forum för aspergare utgå från att det kan finnas mängder av psykiskt ömtåliga och på gränsen till siucidala människor och därför agera med t o m större hänsyn och försiktighet än annorstädes, särskilt mot personer man inte känner och vet tål lite. Kan man inte det så är ett forum för personer med psykiska funktionshinder kanske inte bästa stället att hänga på och med jämna mellanrum ta sig friheter i?

Jag har mött människor som uttalar suicidala tankegångar och vet att det finns oerhörda risker med att inte ta det på allvar, så det ifrågasätter jag inte.

Fast du gjorde ju just det...

Eftersom du börjar snacka om skuldkänslor etc, som t ex jag inte upplevde något av alls, tar du illa upp om jag gissar att det ligger något mer personligt bakom din starka reaktion? Att du kanske blivit utsatt för nåt dyl själv? (Jag har det, så därför kan jag förstå det också, men jag får inga såna vibbar alls i just det här fallet.)

Kikarn

Vet inte vad jag har att tillägga. Självmordshot som manipulationsmedel är ojuste, självfallet, hur många tycker annat. Att mobba en som nyss var stark för att h*n råkade utlösa något värre än vad h*n var skuld till är lätt hänt och behöver påpekas, men jag tror de flesta kan se att det är lika ojuste det.

Men Inger har redan pekat på möjligheten av förtvivlan helt utan någon avsikt, kanske ens energi, att vare sig manipulera eller hota. Nej, jag lyckas inte läsa in att du visar tillräcklig förståelse för den för att ha en balanserad helhetsbild eller på ett ansvarigt sätt minimera risken att göra ont värre.

Kikarn skrev:Har man en gång lärt sig att man får uppmärksamhet av andra genom att väcka deras känslor, så kan man också behöva tanken att man kan väcka POSITIVA känslor hos andra och därmed få en mer värdefull uppmärksamhet och tid, och önskan om mer social samvaro med en som person, om man lägger om spåret bara lite grann. Man kan inte spela ut sina dramor mot alla man möter och inte heller lägga ut sina erfarenheter på dem, det tror jag att vi är överens om?

Jag tycker inte om att man sparkar på människor, speciellt inte svagare individer. Men jag köper inte heller att man vinn-köper sig uppmärksamhet genom att appellera till skuldkänslor och att konstruera splittingsituationer.

Vad är det för marknadstänkande? Har du inga alternativa utgångspunkter för ditt sätt att vara morsa? Jag reagerar som du märker rätt häftigt på ditt torgförande av dina analyser av hur människor reagerar i olika situationer och av vad som styr detta. Hade du utifrån ett sådant tänkande gjort en bättre marknadsundersökning hade du kanske förstått att marknaden redan är mättad. Tillika hade du fått reda på att ingen här (hur mycket morsa eller farsa man än anser sig vara och ha rätt att agera som) kan räkna med att inte få någon annan på sig som i sin tur anser sig inte bara ha rättigheten utan även skyldigheten att tillrättavisa en.

Jag har förvånats över dina inlägg i denna sak. Hade du så månat om regnif borde du hellre, enligt min mening, ha tagit upp dina synpunkter och råd via PM. Det hade varit både mer hänsynsfullt och mer effektivt. Visst ibland kommer vi kanske för sent på hur vi borde gjort, först efter det att vi blivit på det klara med konsekvenserna av vårt handlande.

Men som jag skrivit i en annan tråd: "Om vi ställer alltför hårda krav, så tenderar vi också att vara rätt ogenerösa inte bara mot andra utan även mot oss själva. Vi är ju trots allt inte så perfekta." (Om du minns?)

Inger skrev:Eftersom du börjar snacka om skuldkänslor etc, som t ex jag inte upplevde något av alls, tar du illa upp om jag gissar att det ligger något mer personligt bakom din starka reaktion? Att du kanske blivit utsatt för nåt dyl själv? (Jag har det, så därför kan jag förstå det också, men jag får inga såna vibbar alls i just det här fallet.)

Jag försöker rannsaka mig själv, men kan inte säga att jag har mött det i sammanhang där jag har reagerat känslomässigt på det. Men jag skall fundera över det här. Kanske finns det något här som jag behöver relatera till för jag märker själv att jag reagerar starkt.

TK skrev: Jag reagerar som du märker rätt häftigt på ditt torgförande av dina analyser av hur människor reagerar i olika situationer och av vad som styr detta. Hade du utifrån ett sådant tänkande gjort en bättre marknadsundersökning hade du kanske förstått att marknaden redan är mättad. Tillika hade du fått reda på att ingen här (hur mycket morsa eller farsa man än anser sig vara och ha rätt att agera som) kan räkna med att inte få någon annan på sig som i sin tur anser sig inte bara ha rättigheten utan även skyldigheten att tillrättavisa en.

Det här skall jag också relatera till lite vidare.

Kikarn skrev:Men jag vet vad det kan skapa när det används som umgängesmedel i en social konstellation:

Två grupper för och emot, man kallar ofta sådant för splittingsituationer. Där man delar in sig i förhållande till vem man "håller på" och i det här läget är det oftast den som ter sig stark som får minst sympatier av omvärlden och som får bära hundhuvudet och kritiken. För att den har utlöst självmordstankar hos någon annan som den absolut inte har medverkat till att skapa.

Jag tycker att det är helt okej att diskutera självmord, även om det är svårt men har svårt att hantera när någon som reaktion på något av helt annan dignitet utmynnar i ett sådant.
Jag kallar det för en oschysste dialogmetod och ett slag under bältet eftersom det väcker starka reaktioner och faktiskt inte ger individen som anses ha gett "upphov till det" något försvarsutrymme. Därför blir den "starke" alltid svag i den situatione och får all antipati.

Men vaffan? Vi har haft den här diskssionen hur många gånger som helst - inkl sen du blev medlem.

Tar det en gång till då. Såhär brukar det gå till:

1. Person A klämmer oprovocerat till person B eller kläcker ur sig något som de flesta anser ytterst olämpligt / potentiellt sårande.

2. Person C anmäler och person D reagerar och säger ifrån. För att markera vad man tycker är acceptabelt så håller person E t o m K med. Ev resulterar anmälan i en varning.

3. Då kommer person L och tycker att person A blir mobbad. Person M och N håller med L eftersom de själva blivit varnade och har en gammal vendetta med ledningen och/eller med person C eller D. A passar också på att ösa invektiv över C och D för att de la sig i.

4. Person O och P håller på A och tycker det ska vara fritt fram att klämma till andra när man har lust, eftersom de också gillar att göra det ibland, och tar tillfället i akt att ännu en gång rasa mot ledningen för inskränkningar i den friheten.

osv....

Vem skapade då den här situationen? A, B, C eller D?

Är det rimligt att B förutom att bli tillklämd utan orsak också ska få skulden för folks reaktioner mot A? (Vilka naturligtvis inte hade uteblivit även om inte självmord el dyl nämnts! I Skitungedebatten sa 'offret' ö h t ingenting och folk reagerade ändå.)

Ska C och D ge fan i att anmäla eller säga ifrån och låta B klara sig bäst den kan, fastän man hade kunnat göra eller säga något?

Ska E t o m K låta bli att markera vad de tycker är oacceptabelt och bara tiga och vända ryggen till såsom folk brukar göra annars när nån blir utsatt för övergrepp?

Inger. Tack för ett utmärkt klargörande.

Inger skrev:

Stardust skrev:Det var inte menat som en förolämpning, om du uppfattar det så då ber jag om ursäkt för det. Som sagt, inget av det jag skrev behöver stämma.

Nu är du rätt ny på forumet så det är säket inget du kan veta, men för just Krigis är dyl analyser det bland det mest förolämpande man kan göra, även om det var i all välvilja för att försöka förstå eller t o m försvara (jag har också gjort det tidigare och menade inte heller nåt illa med det). Men nu vet du det till en annan gång.

Själv blir jag hellre analyserad än dömd om jag skulle göra något övertramp, men tydligen är vi olika där så då försöker jag respektera det.

Jag är den typen som ligger på gränslandet till normalitet därför passar jag inte in på någon sida, sen analyserar jag bäst jag vill om någon är otrevlig. Det är inte emot reglerna att analysera. Jag påpekar dessutom att det bara är min personliga åsikt, även om det inte registrerades hos några.

Varför ska jag behöva veta en massa för att uttala mig, jag har väl all rätt i världen att säga vad jag tror och tycker, även om jag kan begränsa mig i vissa fall. Jag begränsar mig dock inte om någon bryter i mot reglerna, då kan han få exakt vad han förtjänar. Jag bryr mig inte ett skit om KS tar illa upp faktiskt, jag möter folk i vanliga fall på deras villkor. Men jag tänkte ta det lugnt, nu finns det dock ingen anledning att göra det längre.

Skulle detta hänt på riktigt i min närhet då hade KS antagligen fått åka ambulans, men jag skiter i det här nu det ger mig inget vettigt ändå, + att det finns andra forum som jag ägnar mig mycket mer tid åt. KS är en liten svagsint glasögon orm, en jävla nörd som försöker spela hardcore, men gissa vad KS, jag är så hardcor som man kan bli, jag smakar inte på kallt stål, jag ger det, till alla som ägnar sig åt dumheter liknande dina. Jag tycker bara ni beter er som idioter, Apiser som försöker leka social utfrysning, fast dom inte förstå innebörden är patetiska. Värre än idioten KS, som inte är mer än en liten snor unge med storhetsvansinne, om vi ska vara ärliga. Jävla emos.

Radera mitt konto jag vill inte medverka i någon efterbliven verksamhet.

Stardust skrev:

Inger skrev:

Stardust skrev:Det var inte menat som en förolämpning, om du uppfattar det så då ber jag om ursäkt för det. Som sagt, inget av det jag skrev behöver stämma.

Nu är du rätt ny på forumet så det är säket inget du kan veta, men för just Krigis är dyl analyser det bland det mest förolämpande man kan göra, även om det var i all välvilja för att försöka förstå eller t o m försvara (jag har också gjort det tidigare och menade inte heller nåt illa med det). Men nu vet du det till en annan gång.

Själv blir jag hellre analyserad än dömd om jag skulle göra något övertramp, men tydligen är vi olika där så då försöker jag respektera det.

Jag är den typen som ligger på gränslandet till normalitet därför passar jag inte in på någon sida, sen analyserar jag bäst jag vill om någon är otrevlig. Det är inte emot reglerna att analysera. Jag påpekar dessutom att det bara är min personliga åsikt, även om det inte registrerades hos några.

Varför blir du så arg? Jag har inte sagt att det är emot reglerna, jag ville bara vara vänlig och förklara bakgrunden ifall du blev förvånad över Krigis' reaktion. Att jag väljer att försöka respektera hans önskan betyder absolut inte att du behöver göra det, det väljer du naturligtvis själv.

Stardust konto är inaktiverat på egen begäran.

Jag hörde från nån (inte härinne då) att ingen älskar mig eller "vem älskar dig, lillunge??!!!" så det är det. Några jag trodde på och jag hade inte väntat mig det egentligen. Några jag brydde mig om själv. Som påverkar mig idag. Det var inte så längesen heller.

Jag trodde inte att någon skulle ta åt sig av mig. Jag ser aldrig hur nån reagerar eftersom jag bara sitter vid datorn. Aldrig haft några konversationer om detta med någon. De jag har närmast tror jag inte förstår det men jag vet inte eftersom det är tungt at bara ha mest sin egen uppfattning om det i bagaget.
Jag kanske inte har lärt mig respekt eftersom det inte finns ngåra gränser i mitt hem som jag även hört om från hemmet att det inte finns det. Att jag lindats in i bomull men det har börjat om igen även om jag sagt till. Det här kanske också orsakar bråk, vad vet jag men säger det iallafall.

Jag uppskattar dock att man säger till om mitt martyrskap och så men har aldrig lärt mig något annat men jag hade nog velat det. Jag tror att chanserna jag trodde jag hade, hade jag inte egentligen, in i samhället. Är väl ingen ursäkt men är väl inte i bästa livsstadiet just nu.

Man blir förresten emo om man mister sina chanser. Om man blir skadad av nåt psykiskt. Fast jag förstår det själv. Önskar jag fått någon chans tidigare bland folk. Jag vet inte om det är försent nu jag tror nästan det.

Du har i alla fall inte mist några chanser här.

Bara för att en person får en reaktion på något du skrivit och har åsikter om det betyder det inte att du behöver ta det personligt och fortsätta mobbarnas jobb att slå på dig själv.

Och nu fick vi ännu en intressant och klargörande principdiskussion.

Inger skrev:Du har i alla fall inte mist några chanser här.

Bara för att en person får en reaktion på något du skrivit och har åsikter om det betyder det inte att du behöver ta det personligt och fortsätta mobbarnas jobb att slå på dig själv.

Det håller jag med om, regnif. Båda sakerna.

Inger skrev:Och nu fick vi ännu en intressant och klargörande principdiskussion.

Liksom det här.

Fast det är fler än mobbare som jag har på hjärnan alltså. Det är eg. inga mobbare i skolan utan andra, så jag vet inte. Personer som jag haft som nån slags vänner uppfattade jag som (ja, det är lite krångligt och viss nivå på't så skall väl inte gå in på alla detaljerna här).

Men det är snällt av er att säga så.

Ah, folk har förväxlat mig med ondska också. Säkert för att jag är rätt klantig och/eller de läser av mig på ett annat sätt än jag tänkt visa det jag ville ha sagt på.

Och "sometimes it's cruel to be kind" sägs det? Jag har tänkt på den innan men aldrig nån i min närhet som jag velat skulle fatta den har gjort det så har jag blivit sur av bara det, allmänt sur.