Antalet demenssjuka i Sverige ökar drastiskt, visare en ny studie från Umeå universitet. De alarmerande resultaten kommer från en stor granskning av demensutvecklingen bland 85-åringar och äldre.

– På fem till sju år ökade andelen demenssjuka med 40 procent, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till SVT:s Västerbottensnytt.

Ett överraskande resultat tyder på att kranskärlsoperationer ökar risken att drabbas.

Mycket tyder enligt Yngve Gustafson på att andelen demenssjuka är på väg att öka kraftigt i hela Västeuropa. Flera av hans kollegor i andra länder har förvarnat om att flera forskningsrapporter som pekar på detta är på gång under de närmaste åren.

Om GERDA-studiens siffror översätts till hela riket innebär det att dagens planeringstal på omkring en kvarts miljon människor med demenssjukdom 2050 inte alls håller.

– Även om vi skulle räkna våra prognoser lågt så innebär det här 100 000 ytterligare med demenssjukdom. Och det måste man sätta i relation till att vi har 90 000 platser på särskilda boenden. Så det är en enormt stor ökning, långt över de planeringstal som kommuner och landsting har i dag, säger Yngve Gustafson.

I exempelvis Västerbottens landsting har den rödgröna majoriteten beslutat om kraftiga neddragningar inom geriatriken.

– Det är väldigt bakvänt att man raserar kompetens och drar ner resurser som kommer att behövas mer än någonsin i framtiden, säger Yngve Gustafson.

Några kilon för mycket redan i medelåldern ökar risken för demens senare i livet. Bäst klarar de sig som är normalviktiga, visar en ny stor studie gjord på 8 500 svenska tvillingar.
---
En normalviktig 50-åring, som beräknas leva i ytterligare 40 år, löper 30 procents risk att bli dement under sin livstid. Med normalvikt menas ett kroppsmasseindex (BMI) mellan 20 och 25.

Den som är överviktig eller fet har 80 procent högre risk än normalviktiga att drabbas av demens, Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens på äldre dagar.

Många överviktiga har hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck och åderförkalkning. Det är enligt forskarna en viktig förklaring till den ökade demensrisken.

– Kroppsfettet bildar också proteiner som triggar i gång inflammatoriska processer i hjärnan. Vi tror även att stress i medelåldern kan spela en viktig roll genom en ökad kortisolhalt i kroppen, vilket på sikt kan påverka viktiga funktioner i hjärnan.

Risken för att en person utvecklar demens senare i livet går att förutspå genom att studera personens gånghastighet. Det hävdar amerikanska forskare i en ny studie.

Dessutom är greppstyrkan i medelåldern kopplad till risken för att drabbas av stroke, enligt forskarna.

– Det här är grundläggande test som kan förutspå risken för demens och stroke och som kan utföras enkelt av en neurolog eller allmänläkare, säger forskaren Erica Camargo på boston Medical Centre till den brittiska nyhetskanalen BBC.

Samband mellan långsam gång och dålig hälsa har gjorts tidigare. En studie som publicerades i British Medical Journal 2009 hävdade att det fanns ett starkt samband mellan långsam gånghastighet och risken att drabbas av en dödlig hjärtattack eller annat hjärtproblem. I en studie som publicerades i Journal of the American Medical Association påtalades ett samband mellan snabbare gånghastighet och ett längre liv.

Mai-Lis Hellénius är professor i kardiovaskulär prevention och ansvarig för livsstilsmottagningen på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon säger att den ena halvan av LCHF-dieten är okej och faktiskt kan vara nyttig i tider när många är mer stillasittande, men att den andra halvan kan leda till hjärtinfarkter och kärlsjukdomar.

– Att dra ner på kolhydraterna är i sig väldigt relevant när vi rör oss mycket mindre. Vi kan inte äta lika mycket kolhydrater i dag som när vi gick till resebyrån eller gick till arbetskamraten några rum bort. Det är helt rätt, säger Mai-Lis Hellénius.

– Men att gå så långt att man tar bort allt bröd, all potatis och pasta, då blir det inte bra. Riktigt illa blir det när man tar bort alla kolhydrater och ersätter med obegränsade mängder animaliska fetter. Det är som att backa tillbaka till 60-talet. Även om du går ner i vikt gör de mättade animaliska fetterna att många får höga blodfetter, åderförkalkning, och ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och demens, säger hon.

Alien skrev:LCHF-dieten är omstridd. En del anser den vara rent av farlig och kan ge demens:

Mai-Lis Hellénius är professor i kardiovaskulär prevention och ansvarig för livsstilsmottagningen på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon säger att den ena halvan av LCHF-dieten är okej och faktiskt kan vara nyttig i tider när många är mer stillasittande, men att den andra halvan kan leda till hjärtinfarkter och kärlsjukdomar.

– Att dra ner på kolhydraterna är i sig väldigt relevant när vi rör oss mycket mindre. Vi kan inte äta lika mycket kolhydrater i dag som när vi gick till resebyrån eller gick till arbetskamraten några rum bort. Det är helt rätt, säger Mai-Lis Hellénius.

– Men att gå så långt att man tar bort allt bröd, all potatis och pasta, då blir det inte bra. Riktigt illa blir det när man tar bort alla kolhydrater och ersätter med obegränsade mängder animaliska fetter. Det är som att backa tillbaka till 60-talet. Även om du går ner i vikt gör de mättade animaliska fetterna att många får höga blodfetter, åderförkalkning, och ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och demens, säger hon.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-fa ... en-vi-haft

Alien skrev:Nu finns också en enkel metod att förutspå om någon kommer att drabbas
[...]
Men varför går man långsamt då? Pga övervikt och dålig kondition, antar jag, vilket i sig är livsförkortande och demensframkallande.

Parvlon skrev:Vad man stoppar i sig för mat tror jag på starkt. Dock inte att sockret är enda boven i dramat (eller att vi äter för lite animaliskt fett). Fett har ökat. Animalisk föda har ökat. Socker har ökat. Jag tror det är få saker som har minskat förutom grönsaker. Folk äter alltså för mycket skräp och tänker oftast för lite. Sen råkar de röra på sig för lite oxå men det är inte så lätt när man är tjock.

Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat sedan år 1960.

plåtmonster skrev:Nyckelhålsmärkningen är alltför påverkad av industriintressen och livsmedelsverkets dogm. Ett exempel är att transfett tilläts tills DN skrev om det.

Parvlon skrev:Blev en aning förvånad när jag läste konsumtionsstatistiken från 1960.

Konsumtionen av frukt och grönsaker har ökat sedan år 1960.

Miche skrev:Siffrorna kanske beror på att de inte hade så bra koll på vad folk odlade själv och köpte lokalt på den tiden.

Miche skrev:Många köpte grönsaker på torget, jag tror inte myndigheterna hade så värst bra koll på hur mycket som såldes där.

SvD skrev:Underviktiga personer i medelåldern löper högre risk att utveckla demens. För människor med kraftig övervikt minskar däremot risken att drabbas av demens jämfört med normalviktiga, visar ny forskning.
10 april 2015 kl 09:15, uppdaterad: 10 april 2015 kl 10:04
Studien, som presenteras av två Londonforskare och har publicerats i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology, omfattar analyser av medicinska journaler från nära två miljoner britter i medelåldern. Resultaten går till stora delar emot tidigare forskning kring demenssjukdomar.

Expressen skrev:Alzheimer kommer smygande, och det är svårt att fastställa en exakt tidpunkt för debut. Till­tagande glömska och svårigheter att utföra vardagssysslor är de första tecknen. Många försöker dölja sjukdomen i början.

Pannlobsdemens är svår att upptäcka, och förväxlas ofta med depression, psykos, och psykisk ohälsa. Glömska och försämrad orienteringsförmåga, samt minskat omdöme är tidiga symtom.

Lewykroppsdemens börjar ofta med störd nattsömn, och att patienten ropar och slår omkring sig i sömnen.

Vanliga symtom på vaskulär demens är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter.

Demens i siffror:

180 000 - ungefär så många har en demenssjukdom i Sverige.
25 000 - ytterligare så många drabbas varje år.
10 000 är yngre än 65 år.
3 000 barn har en demenssjuk mamma eller pappa.