Ibland kan man vara trött men där vila inte är det rätta sättet att få tillbaks energin. Så vad jag läst och delvis provat är nedan. Allt passar inte alla men man kan ju alltid överväga. Men du kanske känner till något mer?

* Fysisk träning
* Promenad i stimulerande omgivning
* Sådant som är inom intressesfären
* Sex!
* Regelbundna matvanor med bra mat
* Pardans
* Sömn som är regelbunden i motsats till sömn rent allmänt
* Bli ompysslad

• Spela instrument eller sjunga
• Bastu >> varmt bad >> varm dusch (*)
• ASMR-videos

(*) Gärna växelvarmt. Ex. hett bad-kall dusch-hett bad-kall dusch... osv.

Jag tror att svenska språket behöver en ny term (helst bara ett ord) för "trött, men inte i betydelsen sömnig". D.v.s. sådan trötthet/tomhet som man känner efter ett framträdande eller efter en krävande social insats. (Det är viktigt vid asperger.) Förslag på ny term?

Mot sådan trötthet har jag stor erfarenhet av hantering som INTE fungerar bra i längden: Onyttig mat i stor mängd. (Eftersom jag går upp i vikt.)
Bättre: Promenad, läsning av lättläst bok, autogen träning, lugn miljö där jag är ifred, skriftlig analys av det som tröttat.
Det handlar mest om att få ner stressnivån så att jag sen kan sova/slumra åtminstone en stund.

Jag antar att plåtmonsters fråga även innefattar andra sorters trötthet, som trötthet/energilöshet i samband med depression. Mot sådan fungerar för mig depressionshanteringsmetoderna från KBT: beteendeaktivering och kognitiv restrukturering.

TORatANDET skrev:Jag tror att svenska språket behöver en ny term (helst bara ett ord) för "trött, men inte i betydelsen sömnig". D.v.s. sådan trötthet/tomhet som man känner efter ett framträdande eller efter en krävande social insats. (Det är viktigt vid asperger.) Förslag på ny term?

Precis vad jag också har saknat. Folk säger ofta att de är trötta tills det kommer fram att de i själva verket är sömniga. Alltid lika förvillande.
Prestationströtthet? Prestationsutmattning? Ord som ganska väl beskriver vad det handlar om men som tyvärr, enligt min åsikt, känns opraktiska i dagens stressade samtal.

Man borde fråga någon skådespelare helst från teatern de brukar ofta vara väl bekanta med tillståndet.

TORatANDET skrev:Mot sådan trötthet har jag stor erfarenhet av hantering som INTE fungerar bra i längden: Onyttig mat i stor mängd. (Eftersom jag går upp i vikt.)
Bättre: Promenad, läsning av lättläst bok, autogen träning, lugn miljö där jag är ifred, skriftlig analys av det som tröttat.
Det handlar mest om att få ner stressnivån så att jag sen kan sova/slumra åtminstone en stund.

Det luriga är att många beskriver att de är trötta men ändå "uppskruvade". Bra exempel är artister, skådespelare och restauranganställda. Det är svårt att "varva ned" innan man är där och fastnar igen i ätande, drickade, pratande, plockande, tv-tittande, film-tittande mm utan att kunna komma till ro. Jag ser det som en sorts rastlöshet/oro/ångest. Jag kan själv ibland hamna i samma tillstånd utan att ha jobbat ett kvällspass eller nattpass. Dock kan säkert den sortens arbetstider ytterligare "skruva upp" vissa människor - dock tillhör jag själv inte den typen, jag är lugn i så gott som alla lägen. EDIT: Men oro/ångest drabbar även den lugnaste.

Förslag på term: emotionellutmattning?

(eller känsloutmattning)

plåtmonster skrev:Förslag på term: emotionellutmattning?
(eller känsloutmattning)

Inte som term för det jag menar, för det handlar även om kognition vad det gäller orsaker och ännu mer ifråga om konsekvenser.
Barracuders "prestationsutmattning" eller "prestationströtthet" är mer träffande, men långt ja. Detsamma i gäller i ännu högre grad "tillfälligt psykiskt utmattad".
Här är fler förslag som jag inte gillar något vidare: stressutmattad, stresstrött, psykiskt uttömd, slutihuvet, strött. Inget som förtjänar att slå igenom. Vi får kanske klara oss utan term.
Frågan om olika sorters trötthet är iallafall lyft nu.

Såg på ett program på Kunskapskanalen 1-3 dagar sedan att när en fara uppstår som man inte kan hantera så uppstår antingen fäkta, fly eller spela död respons. Den moderna varianten på spela död är tydligen depression. Men när man hittar en öppning i faran så upphör (eller lättar iaf) depressionen.

Så en dellösning kan vara att hitta en faktisk utväg ur den situation som vidmakthåller en depression.

Mortalis skrev:

• ASMR-videos

ASMR hade jag inte hört talas om, men har kollat upp snabbt nu:
http://www.makeuseof.com/tag/5-youtube- ... r-shivers/

Den första av de fem filmerna (Bob Ross) får jag en del av förutsagd effekt av.
Men jag vet inte ifall jag hade fått det utan att läsa om effekten först (och ev. suggereras) och jag vet inte heller hur effektivt ASMR är för aktiv återhämtning.
Hoppas att det inte har någon scientologikoppling eller något.

Alltid intressant med nya effekter. Kanske kan jag använda ASMR (som ett av flera exempel) när jag utbildar om Perceptionshantering vid AS och autism. Bra tips.

Finns en separat tråd om ASMR här!

Läste en artikel från läkartidningen som visade sig vara rena guldgruvan med tips. Inlägget kanske inte är så jätte strukturerat men förhoppningsvis givande:

LT: Återhämtning självklart för elitidrottare … men inte för yrkesarbetare (2011-09-06)
Sömnen är mycket viktig samt att den är lång nog och av kvalitet. Därmed bör den vara ostörd.
Otillräcklig återhämtning resulterar i en negativ spiral som fungerar under lång tid men som till slut går sönder.

Sätt gräns mellan arbete och fritid.

"Sömnen utgör basen för den fysiologiska återhämtningen, medan vila kännetecknas av aktiviteter där individen upplever harmoni i vilja, känsla och handling."

Sömnen ger också synkronisering av stora delar av hjärnbarkens neuron. Men optimal sömn förutsätter en fysiologisk nedvarvning av stresshormonsystemen. Mer konkret: Ju mer stress och ansträngning, desto större behov av tillräcklig mängd sömn av god kvalitet. Minne och koncentration är beroende av sömn.

Under gynnsamma förutsättningar antas hög stress och belastning bidra till bättre sömn. Hjärnan reagerar på sömn­underskott genom att öka drivkraften för sömn, vilket gör att insomningstiden blir kortare och sömnen djupare och mer sammanhängande [17]. Sömnbristen kompenseras inte nödvändigtvis genom mera sömn utan genom djupare och mer sammanhållen sömn följande natt. Ett sådant sömnmönster kan fungera under en längre tid, men på sikt är det sårbart.

Uppslukas man av engagemang och lust i arbetet missar man lätt utmattningssignaler. Man bör alltså oavsett lust vara uppmärksam på sådana signaler. Funktionell återhämtning bevarar långsiktigt engagemang

Enligt Hobfolls stressteori /../ Stort engagemang antas främja en optimal funktionsförmåga genom att energi ackumuleras i en positiv spiral /../. De positiva känslor och den arbetstillfredsställelse som följer föder i sin tur ny energi och genererar en känsla av duglighet och kontroll. Däremot leder bristande engagemang till dålig självkänsla och ett energiläckage som gör att resurserna förbrukas.

En vanlig missuppfattning bland människor i allmänhet är att stress eller långvarig ansträngning inte är skadligt, bara det handlar om »positiv stress«. Men även ett tillstånd av »positiv stress« innebär en psykofysiologisk uppvarvning av kroppens stressregleringssystem. Normalt bör varje stressexponering följas av en adaptiv fysiologisk återhämtning, som innebär att de neuroendokrina systemen återgår till basal aktivitet /../. Detta förutsätter att utrymme för vila, pauser och eftertanke finns inbyggt i arbetslivet och livet i övrigt.

Teoretiskt finns det stöd för att en dynamisk växling mellan anspänning och vila bildar grund för kvalitativt god sömn och för ett långsiktigt engagemang.

Dysfunktionell återhämtning påverkar limbiska strukturer

Sömnens kvalitet är lika viktig för dess återhämtningsvärde som sömnlängden. Polysomnografiska mätningar visar att sömnen hos personer under hög stressbelastning karakteriseras av högre andel »mikroarousal« (3–15 sekunder långa störningar av sömnen) än hos dem som i samma typ av arbete inte upplever sig lika belastade

Nyligen har en studie [30] visat att kort sömn (<6 timmar) är den viktigaste prediktorn för utmattningssyndrom hos unga, i övrigt friska individer. Orsaken tycks vara krav och förvänt­ningar som via en ökad fysiologisk aktivering stör sömnen /../.

Ofta uttrycks detta som en oförmåga att släppa obehagliga tankar, att i ökad omfattning tänka på arbetet och att ta arbetet med sig hem /../. Ytterligare ett tecken på inadekvat återhämtning är en trötthet som inte går över efter en normal natt- eller veckovila

(30.Söderström M, Jeding, K.; Ekstedt, M., Åkerstedt, T. Insufficient sleep predicts burnout submitted.)

En färsk studie /../ visar att långvarig och ihållande stress orsakar störningar i serotoninsystemet i hjärnans limbiska strukturer (amygdala, anteriora cingulum och dorsomediala prefrontala kortex), områden som är viktiga för känsloreaktioner och för normal reglering av stresstimuli. Det finns en samvariation mellan stress och störd sömn /../, och båda är relaterade till nedsatt minnes- och koncentrationsförmåga /../. Med försämrad koncentrationsförmåga och effektivitet krävs en allt större ansträngning för att bibehålla en hög prestationsnivå i arbetet.

När belastningen fortgår under en längre period och krafterna därigenom avtar går det ut över aktiviteter som innebär återhämtning och vila /../. Vid långvarig belastning i kombination med dysfunktionell återhämtning är risken stor att de normala akuta stressreaktionerna i kroppen utvecklas till mer varaktiga och kroniska tillstånd

Den rubbning av hormonsystemen som kan uppkomma vid kronisk stress är reversibel, men det kan ta tid att vända utvecklingen. Studier av återhämtning från långvarig stressexponering visar att sömnkvaliteten gradvis förbättras (minskad fragmentering, kraftigt förkortad insomningstid och ökad sömneffektivitet), men fortsatt trötthet efter rehabilitering blir likväl ofta ett hinder för återgång till arbete

Kroppen signalerar tecken till obalans på många andra sätt, t ex genom sömnsvårigheter, olustkänslor inför dagen, glömska, koncentrationssvårigheter, irritation och olika fysiska symtom, t ex ökad känsla av tyngd och svaghet i muskler

Funktionella återhämtningsstrategier kan definieras som aktiviteter som bidrar till normalisering av de fysiologiska stressregleringssystemen efter en period med hög ansträngning. Muskelavslappning och djupandning ger omedelbara fysiologiska effekter på blodtryck och puls och är exempel på strategier för att minska och återställa de stressfysiologiska systemen till basnivå /../, vilket även är en förutsättning för god sömn.

Att kunna skilja arbete från fritid /../ och att släppa oroande eller stressande tankar på arbetet /../ anses vara en viktig förmåga

Återhämtningsstrategier under dagen är t.ex vila, pauser, socialt umgänge, regelbundna måltider, fysisk träning.

Återhämtande aktiviteter är de som sker frivilligt och utan press samt där man är accepterad som sig själv och trivs:
* Yoga
* Konstnärligt arbete
* Ligga i hängmatta
* Naturvistelse
* Aktiverande, t.ex sport, semesterresor, sociala aktiviteter, kurser, föreningsliv

En hypotes är att idrott (i likhet med arbete) kräver ett mått av självövervinnelse och motivation och att man efter en slitsam arbetsdag har en naturlig drift att undvika ytterligare möda. För att övervinna sitt naturliga motstånd mot träning behövs ett visst mått av självdisciplin. /../ människan har en begränsad förmåga till självdisciplin och att hög arbetsbelastning utarmar förmågan att anta ytterligare utmaningar.

Fysisk träning kan därför med fördel förläggas inom ramen för arbetsdagen, medan man fortfarande har kvar tillräcklig ork.

LT: Gruppsamtal på arbetsplatsen kan motverka utbrändhet
* Tid och möjlighet till reflektion
* Utbyte av erfarenheter
* Möjlighet till att både få ge och få ta emot stöd från kollegor
* Organisation som minskar stressbelastning

* Mål och resurser i balans
* Lugn och arbetsro utan ständiga förändringar
* Reflektion och eftertanke: »Kollegiala grupper, stödgrupper för samtal och tid för eftertanke
* Återkoppling att man gör ett bra arbete, by lyssnad, tagen på allvar
* Dialog chef–medarbetare om arbetets utveckling
* Kamratskap, arbetsglädje, arbetsgemenskapen

LT: Arbetsplatsen – fokus för interventioner vid utbrändhet
* Arbetsgivare ger information, mandat och tydlighet
* Uppmuntring av deltagande i utveckling av arbetsplatsen
* Stöd
* Inspirerar
* Integritet och rättvisa
* Integrerar medarbetarna så att man kan arbeta bra tillsammans

Dåligt ledarskap: Auktoritärt, Påtvingad åsikt, Oäkta agerande, Ovänlig, Dra sig undan.

LT: Ny struktur på vardagen – en hjälp vid stress­relaterad ohälsa
Konklusion: Kontinuerliga aktiviteter.


Hittade två liknande trådar:
Återhämtning av annorlunda 2008-10-31
Återhämtning? av Siddo 2012-12-27

Och en relaterad, eftersom god sömn är så viktigt:
Hur gör ni för att kunna somna? av Autismsmurfen 2012-05-20
(om vi hadde en wiki så skulle vi kunna ackumulera sådant här)

Dessa följande redskap har jag börjat använda för att förebygga och/eller återhämta mig efter ångest,stress och mental trötthet:

- Yoga
- Aromaterapi
- Meditation
- Frigörande Måleri (där man fokuserar kreativitet och känslor snarare än teknisk skicklighet och prestationskrav)
- Lyssna eller spela musik
- Omge sig med människor som ger positiv feedback
- Äta hälsosam kost

Går inte in så djupt på varje ämne för då kan jag skriva i timmar. Fråga istället om ni vill veta mer.

Plåtmonster:

plåtmonster skrev:Ibland kan man vara trött men där vila inte är det rätta sättet att få tillbaks energin. Så vad jag läst och delvis provat är nedan

Vad ska du göra med all energi när du hittar den?

Jobb och fritidsprojekt.