Jag har sett att många barn med adhd uppfyller kriteriena för trotssyndrom, men hur är det med vuxna? Jag har en bekant som jag ibland funderar på om hon kan ha adhd. Hon har extremt svårt att följa gemensamma beslut. Så fort hon känner sig styrd så måste hon göra tvärt om. Hon beter sig lite som en trotsig tonåring. Det är inte detta beteende som jag gör att jag funderat på adhd men lurar ändå på om det kan ha ett samband.

Jag förstår inte varför man vill sjukdomsförklara integritet och auktoritetsvägran. Det kanske är för provocerande med människor som går sin egen väg i det moderna samhället?

KrigarSjäl skrev:Jag förstår inte varför man vill sjukdomsförklara integritet och auktoritetsvägran. Det kanske är för provocerande med människor som går sin egen väg i det moderna samhället?

Tack Krigis det var ungefär vad jag ville säga men jag hittade inte rätta orden just nu!

Det är inte riktigt så enkelt men av olika skäl vill jag undvika att utveckla det allt för mkt. Kanske ni skulle behöva mer information som jag inte tänker ge er. Kanske min ibland lite paranoida sida som ger sig till känna... Integritet och auktoritetsvägran däremot ser jag som ngt sunt.

Äh, be inte om ursäkt för det du säger och vill säga, fram med argumenten bara!

KrigarSjäl skrev:Jag förstår inte varför man vill sjukdomsförklara integritet och auktoritetsvägran.

Det är skillnad mellan att stå fri och göra vad man vill oavsett, och att tvunget göra tvärtom. Det senare är inte självständigare än att lyda.

Jag tycker också jag kan ana ett samband med vissa "sorters" ADHD. Och AS.

KrigarSjäl skrev:Det kanske är för provocerande med människor som går sin egen väg i det moderna samhället?

Det håller jag med om ändå.

Och alla föräldrar, läkare osv. är säkert inte skickade att bedöma vilketdera det gäller - självständighet eller trots. Sedan brukar ju även trots ha sina orsaker (inklusive t.ex. att de som skulle hjälpa en har behandlat en illa).

Det är inte samma sak som auktoritetsvägran. Auktoritetsvägran är väl när man står på sig emot maktpersoner eftersom maktpersonerna har fel?
En person med integritet skulle gå den vettigaste vägen, vilket nog skulle innebära att man höll med vissa gånger, och gick emot andra.

Om man känner ett tvång att göra tvärtemot bara för att, då är man ju styrd av psyk-spärrar. Det är inte något att glorifiera.

Jag tror att sådant trots-beteende förekommer både hos folk med AS och med ADHD. Eftersom personerna egentligen inser att de agerar impulsivt och utan eftertanke, så kan de i många fall tvinga sig själva att inte agera ut sitt trots.

Zombie skrev:

KrigarSjäl skrev:Det kanske är för provocerande med människor som går sin egen väg i det moderna samhället?

Det håller jag med om ändå.

Fast alla egna vägar är inte bättre vägar, och många överskattar sig själva och underskattar andra - glömde jag tillägga.

Zombie skrev:Fast alla egna vägar är inte bättre vägar, och många överskattar sig själva och underskattar andra - glömde jag tillägga.

Varför inte? Beslut som är grundat i en själv är ju en helt annan sak att leva med än sådana man tvingats anpassa sig till!

Mördarsnigel skrev:Det är inte samma sak som auktoritetsvägran. Auktoritetsvägran är väl när man står på sig emot maktpersoner eftersom maktpersonerna har fel?
En person med integritet skulle gå den vettigaste vägen, vilket nog skulle innebära att man höll med vissa gånger, och gick emot andra.

Om man känner ett tvång att göra tvärtemot bara för att, då är man ju styrd av psyk-spärrar. Det är inte något att glorifiera.

Jag tror att sådant trots-beteende förekommer både hos folk med AS och med ADHD. Eftersom personerna egentligen inser att de agerar impulsivt och utan eftertanke, så kan de i många fall tvinga sig själva att inte agera ut sitt trots.

Så jag är psykstörd när jag sitter kvar istället för att resa på mig och delta i påbjuden allsång?

KrigarSjäl skrev:Så jag är psykstörd när jag sitter kvar istället för att resa på mig och delta i påbjuden allsång?

Nej, för det är inte massan som har "rätt" och du fel i den situationen.

Men om alla enas om att gå på en viss restaurang, som har mat som du gillar, och du stretar emot bara för att du inte klarar av att hålla med, då är du psykstörd.

I så fall är jag normal. Nästan iaf.
Är jag med vid beslutsfattandet är det inga problem, men jag fixar inte att ta order eller att 'leka följa john'. Har aldrig gjort. Och det ser jag inte som något negativt, snarare är det en egenskap jag är stolt över.

Håller med Snajgel.

Jag hade förresten en psykolog som fick ett spel på mig och skrek åt mig att jag var en trotsig 6-åring och att jag skulle gå att manipulera hur lätt som helst genom mitt trots.
(Ja, han skrek, och ja, han fick ett spel, och ja, han kallade mig 6-åring när jag var 25.)

Vad han inte insåg, var att jag är aspergare (jag visste det inte själv då).
Det är möjligt att jag då verkade väldigt trotsig, han påstod ju det ena efter det andra som inte alls stämmer på mig.

Däremot så kan jag reagera mot att följa vad en auktoritet säger bara för att följa. Och hellre säga "nej" tills jag vet vad jag vill, om det inte är en person jag litar på väldigt mycket (att den vet vad den pratar om).

Auktoriteter är som horoskop, man ska ta dem med en nypa salt.

Att man tycker om att debattera, går sin egen väg eller säger vad man tycker är inte ODD.
ODD är att man säger vad man INTE tycker, bara man får säga mot den man pratar med.
Ovanstående exempel på restaurangbesök var också väldigt illustrativt.