Mitt intryck är att många matematiker har tydliga asperger drag.
De flesta matematiker har perfektionistiska, pedantiska tendenser.
Ofta är aspergaren i de två extremerna tankspridd slarver eller på perfektionistisk pedant. Själv hör jag till den tankspridda typen.
Men kan ibland bli perfektionistisk i vissa specialfall...

Taniyama som tragiskt nog begick självmord känner jag igen drag hos.
Shimura, var mer av den pedantiska typen. Nu vill jag inte påstå att någon av dem var aspergare, men Taniyama kan man ju kanske misstänka...

Med detta i åtanke tänkte jag citera Simon Singh's "Fermat's gåta".
"Shimura hade visserligen ett excentriskt drag (än i dag har han kvar sin svaghet för zen-skämt) men han var okonventionell och konservativ i långt högre grad än sin intellektuelle medbroder. Han brukade stiga upp i gryningen och omedelbart sätta sig vid sitt arbete, medan hans kollega däremot kunde ha suttit uppe och arbetat hela natten och vid det laget inte hunnit i säng ännu. Besökare till Taniyama fann honom ofta sovande i lägenheten till långt fram på eftermiddagen.
Om Shimura var pedantisk, var Taniyama istället lättjefull intill slapphet. Egendomligt nog var det ett drag Shimura beundrade:"Han hade blivit begåvad med den särskilda förmågan att göra de flesta av sina misstag i rätt riktning. Jag avundades honom och försökte imitera honom utan att lyckas. Jag märkte att det var ganska svårt att göra bra misstag."

Taniyama var själva urtypen för det tankspridda geniet, och det avspeglades i hans utseende. Han saknade förmågan att få till en ordentlig knut, så istället för att knyta skorna i ett kör beslöt han att inte knyta dem alls under dagen. Han brukade alltid ha på sig samma konstiga gröna kostym med underlig metallglans. Den var gjord av ett tyg som var så till den grad motbjudande att ingen annan i familjen ville ha det.

I perspektiv av detta lilla inlägg tänkte jag fråga er hur ni själva upplever er i relation till i avseendet:

A-Tankspridd slarver?
B-Perfektionistisk pedant?
C-Varken A eller B
D*-Både A och B

*Pedantisk med avseende på vissa områden, men en slarver vid andra...

Som ofta är omröstningsalternativen inte helt solida. Men ändå...

D
Perfektionist
vid programering och andra logiska problem
I arbetet på alla plan.
Slarver
Hemma på alla punkter
Sociala kontakter

Perfektionist
Jag blir aldrig nöjd med arbeten etc.
Jag får aldrig nog höga betyg för att bli nöjd (ett fel= ett för mycket)
Jag vill ha allting rent, snyggt och i ordning.
Jag klär mig alltid, i mitt tycke, väl "bland folk".
Jag lämnar inte huset utan att ha duschat innan.

Slarver
Jag orkar sällan diska, tvätta, slänga sopor etc. så mycket jag trivs med.
Kläder som hamnar på golvet stannar där länge.
Jag har koncentrationssvårigheter vilket leder till slarvfel.
Jag glömmer ofta bort att äta/sova etc.
När jag äter är det oftast skräp som går snabbt att tillaga.
Jag är glömsk och tankspridd rent generellt.

Mycket beror på hur pigg i huvvet jag är för dagen. På mina "bra dagar" går jag på i 110 och gör allting som jag försummat senaste dagarna innan.

Perfektionist

Jag vill ha ordning och reda omkring mig, och får sinne när soporna inte är slängda, det står disk o.s.v.
Vidare är jag ganska noga med vad jag äter, och med att inte göra av med för mycket pengar: vissa skulle nog kalla mig en snål hälsofanatiker.
Det vanligaste klagomålet jag fått från chefer på div. jobb jag haft är att det tar för lång tid, därför att jag är alltför noggrann.

Slarver

Jag är tankspridd och har en förmåga att ofta komma försent, därför att det kommer saker emellan, som jag inte tänkt på att måste fixas innan jag går, glömma vart jag lagt saker, betala räkningar i sista minuten (eller 2-3 dagar försent) o.s.v.
Jag köper nya kläder först när de gamla är så lagade och utslitna att de inte längre går att använda (har lite med "snål" att göra )

Jag var perfektionist före depressionen. Nu är jag C, varken eller.

Bra tråd, 5:an!

Perfektionist

"Perfekt" är lite synonymt med "tråkig" för mig. Det är ganska typiskt i vår tid att kommentarer som "perfekt", "super", "kanon" blvit så vanliga. Alla måste vara på landslagsnivå, bäst i världen, eliten, genial - annars är man körd och sågas längs fotknölarna. Se på Idol.

Perfektionistiska drag jag försöker jobba bort:

I stort sett allt som gäller arbete
Att det ska bara rätt och snyggt när det gäller stavning, layout och utseende när jag programmerar och skriver på datorn
Vara noggrann när jag dammsuger, dammar och städar
Vara noggrann (=tvångsmässigt beroende av ett recept) när jag lagar mat

Slarver

Slarver är ett rätt roligt ord på vad jag egentligen vill kalla "oförmåga" (som inte är ett lika roligt ord). Jag tycker det hänger ihop med "ojämn begåvning" som man ofta tänker på med asperger. Man är egentligen inte slarvig - man bara har inte förmågan att vara så bra som omgivningen (och man själv) kräver. Orimliga krav är aldrig bra.

Typiska områden där jag är "slarvig":

Hålla kontakt med vänner, bekanta och familj
Hålla reda på viktiga papper (räkningar, försäkringar, viktiga brev)
Hålla ordning på filerna i datorn
Hålla ordning runt omkring datorn från diverse prylar som jag och andra lägger där
Hålla tider
Improvisera
Vara spontan på beställning
Komma på bra idéer snabbt
Hålla ordning bland mina kläder
Vara medveten om barnens tider, kläder, skolväskor
Variera vardagsmaten
Mattider
Sovtider
Klädsel
Fönsterputsning
Biltvätt

Ni förstår lätt att min fru inte kan ha det så lätt ......

Men återigen de här sakerna är inget jag "skiter i" utan saker där jag har "låg förmåga" (det brukar lätta samvetet att tänka så).

Rent slarvig - som i betydelsen likgiltig - "ähh det skiter väl jag i ifall det ligger en Metro i rännstenen" eller "vafan jag tar bilen till kiosken istället för att gå" - det är inte jag och jag tror inte speciellt många är det, vad tror ni? Om de är det så beror det egentligen på att de mår dåligt, har en dålig dag, är utbrända, deprimerade, saknar energi, har ångest osv osv.

Det går inte en dag utan att jag undrar varför folk inte verkar bry sig mer om problemen i världen - globala uppvärmningen, miljön, mobbing, barn som mördar varandra, svält, krig osv osv. Att folk fortfarande köper SUV:ar, flyger till Thailand 2 ggr per år, tar bilen till kiosken, ställer farthållaren på 120, köper minkpälsar, lyxväskor, jakozzi, bara bryr sig om sig själva och sina prylar, skiter i sina barn, slår ihjäl varandra ...........

/Barracuber

Perfektionist är jag för det mesta, det behövs oftast att jag verkligen går in för nånting för att det ska bli bra. Problemet med det är att jag oftast måste sålla bort allt annat för att få det att funka, annars tar min oorganiserade sida över. Jag är bra på att vara dåligt organiserad, om man har fler än en uppgift att fullfölja måste man prioritera och planera. Fattar inte hur vissa verkar kunna göra allt detta och samtidigt verka avspända och lättsamma. Fast under ytan kanske det finns massor av kaos även hos personer som verkar väldigt trygga.

Jag är perfektionist och slarver, det varierar starkt. Just nu är jag slarvig eftersom jag inte riktigt bor någonstans.

Tankspridd pedant. Vad ska jag rösta då?

Flinta skrev:Tankspridd pedant. Vad ska jag rösta då?

D är nog den bästa approximationen gissar jag..

Jag är själv på gränsen mellan A och D, med mer tyngd på D.
Det hittills ut som D leder bland de som röstat. Det var som jag skulle gissat. Just den lilla anekdoten med Taniyama som då han inte fick till perfekta knutar valde att inte knyta skorna alls, fick mig att känna igen mig. Just den där tunna gränsen mellan perfektionism och total neglegering i olika former och på olika plan. Kanske beror det på en oförmåga till avgränsning som påtvingar den drastiska negligeringen.
Ibland väljer jag att inte göra en viss sak för att jag vet att jag inte gör den perfekt...

Hur vet vi att tanskspridda slarvare kryssa i rätt alternativ när det röstar?

Kvasir skrev:Hur vet vi att tanskspridda slarvare kryssa i rätt alternativ när det röstar?

Hur vet vi att någon överhuvudtaget kryssar i rätt? Hur vet vi att de läst frågan? Egentligen vet vi inte speciellt mycket när vi tänker efter
Skämtosido..
OFFTOPIC: Jag gillar också Glenn Gould och vill inte va oförskämd. Men byt gärna genious till genius.

That nut is a genious."
-- Georg Szell om Glenn Gould

uniqueNr5 skrev:OFFTOPIC: Jag gillar också Glenn Gould och vill inte va oförskämd. Men byt gärna genious till genius.

Attans, jag trodde faktiskt att det var korrekt brittisk stavning, men det verkar det inte vara. Ska omedelbart åtgärdas.

barracuber skrev:
Men återigen de här sakerna är inget jag "skiter i" utan saker där jag har "låg förmåga" (det brukar lätta samvetet att tänka så).

Rent slarvig - som i betydelsen likgiltig - "ähh det skiter väl jag i ifall det ligger en Metro i rännstenen" eller "vafan jag tar bilen till kiosken istället för att gå" - det är inte jag och jag tror inte speciellt många är det, vad tror ni? Om de är det så beror det egentligen på att de mår dåligt, har en dålig dag, är utbrända, deprimerade, saknar energi, har ångest osv osv.

Det går inte en dag utan att jag undrar varför folk inte verkar bry sig mer om problemen i världen - globala uppvärmningen, miljön, mobbing, barn som mördar varandra, svält, krig osv osv. Att folk fortfarande köper SUV:ar, flyger till Thailand 2 ggr per år, tar bilen till kiosken, ställer farthållaren på 120, köper minkpälsar, lyxväskor, jakozzi, bara bryr sig om sig själva och sina prylar, skiter i sina barn, slår ihjäl varandra ...........

/Barracuber

Slarver har en vinklad (delvis missledande) klang. Det du nämner är väsentligt. Det som bedöms som slarv kan ha varierande orsaker och behöver naturligtvis inte bero på likgiltighet. Shimuras tolkning av sin kollega var kanske delvis typisk. Man anar att han kanske inte riktigt begrep sig på Taniyama. Senare i boken uttrycker han sin förbryllning när Taniyama tog sitt liv. Han såg/förstod förmodligen inte Taniyamas problematik (hur den nu kan ha yttrat sig) lika lite som han förstod hans märkliga yrkesmetoder och udda vanor, som han beundrade.
Taniyama ville troligtvis inte "vara" någon slarver...

Jag anar att det ofta inom AS finns en inneboende önskan av att saker och ting ska uppfylla en viss idealisk struktur, någon form av "perfektionism", men i verkligheten är detta praktiskt omöjligt.
Min misstanke är att man gärna "bortrationaliserar" det som man inte har energi till att få perfekt och att det därför som en del av det motsägelsefulla inom AS uttrycker sig ibland som öar av perfektionism i ett hav av slarv eller någon liknande konfiguration...

uniqueNr5 skrev:
Jag anar att det ofta inom AS finns en inneboende önskan av att saker och ting ska uppfylla en viss idealisk struktur, någon form av "perfektionism", men i verkligheten är detta praktiskt omöjligt.
Min misstanke är att man gärna "bortrationaliserar" det som man inte har energi till att få perfekt och att det därför som en del av det motsägelsefulla inom AS uttrycker sig ibland som öar av perfektionism i ett hav av slarv eller någon liknande konfiguration...

Det där låter så bra att jag kunde ha skrivit det själv, om jag hade kommit på det.

Jag gillar egentligen att systematisera och få ordning på saker, men när jag gör det så har jag nog en tendens att försöka få det perfekt. Därför orkar jag inte så ofta få ordning på saker. Vissa saker har jag ordning på och resten kan vara väldigt rörigt.

Sedan tror jag det hänger ihop lite med intresse också. Jag är sådan att saker som intresserar mig eller som jag tycker är viktiga går jag in för till 200 %, och resten gör jag helst inte alls. Förmdoligen är det så med ordningen också. Saker som bryr mig är jag mera benägen att vilja ha ordning på, och det som inte bryr mig spelar inte så stor roll att ha ordning på.

Tankspridd , pedantisk slarver.
Pedantisk i vissa sammanhang. Det skulle ni aldrig tro om ni såg mitt skrivbord just nu.

uniqueNr5 skrev:
Jag anar att det ofta inom AS finns en inneboende önskan av att saker och ting ska uppfylla en viss idealisk struktur, någon form av "perfektionism", men i verkligheten är detta praktiskt omöjligt.
Min misstanke är att man gärna "bortrationaliserar" det som man inte har energi till att få perfekt och att det därför som en del av det motsägelsefulla inom AS uttrycker sig ibland som öar av perfektionism i ett hav av slarv eller någon liknande konfiguration...

Det kan vara dels omöjligt i sig att få till perfektion, dels inte realiserbart för att t ex exekutiva dysfunktioner krockar med utförande, ork fattas osv.

Jag tror inte man bortrationaliserar, åtminstone om man med det menar att bortförklara sitt icke-fungerande (städande eller vad det nu handlar om) och låtsas som nåt är oviktigt. Jag tror man är plågsamt medveten om sina tillkortakommanden i mång och mycket.

Sen har man dessutom ofta en annan prioriteringsordning än många mindre alternativkablade och ägnar hellre mycket tid åt att få nåt för en själv viktigt riktigt bra än att lägga det åt sidan, laga mat och diska för att sen börja om med vad det nu var. Fast just det är ju allmängods och inte så mycket att orda om här kanske.

Och just öar av förmåga eller hyperförmåga/kunskap/normalitet har jag ofta läst det beskrivas som. Precis som det sågtandade mönster som de flesta med npf får i sina WAIS-test.

Jag svarade D, men hade svarat Mest D men lite C om det hade gått. Jag är inte extrem i allt och inte jämt heller. Och så beror det såklart på vad och vem man jämför med (vad man lägger in i begreppen pedant och slarver t ex).

Tankspridd perfektionistisk pedant hade stämt bäst in på mig. Mina tankar befinner sig alltid någon annanstans än där jag är rent fysiskt vilket ofta innebär att jag uppfattas som tankspridd. Jag glömmer ofta(st) saker som känns ovidkommande för mig (ytligt bekantas födelsedagsbjudningar etc.) men det som känns viktigt för mig kan jag hålla i minnet hur länge som helst tror jag.

Ordning och reda och struktur i tillvaron är livsnödvändigt för att jag ska fungera bra.

Hej!

Jag är en tankspridd slarver. Men vissa saker är jag noga med. Alla kryddburkar ska stå på rad i kryddstället ordnade i bokstavsordning med etiketten utåt. Och om jag stickar till exempel, repar jag gärna upp och rättar till fel som ingen annan än jag ser.

Men i det mesta är jag dock en slarver.

Hälsningar

Lilla Gumman

Kaos och ordning har altid levt sida vid sida hos mig, eller bråkat. Skapat konflikt om vem jag är. De får olika ämnesområden. Eller oxo får de avlösa varandra.

Jag upplevs nog som en perfektionist och pedant. Men jag tycker jag mest är för lat för att orka stöka ner alias "nu står den prylen i det hyllfacket och där kommer den alltid att vara" eller "där lägger jag använda kläder och där lägger rena kläder och där har jag just nu-högen. Sen orkar jag inte göra nåt annat än att följa det där lagarna jag skapade för mina saker.

Jag anser att jag är varken A eller B, efter en stunds tänkande. Jag är bara tidseffektiv och tankspridd. ^^

D. Min farsa är utan tvekan A men han vill vara perfektionist som får gjort allt utan att kunna speciellt mycket om precis allting så snabbt som möjligt, det kan bara sluta på ett sätt oftast. Det bästa med att ha en sådan förälder är att jag ser hur han beter sig och hur fel det oftast blir. Senast idag när vi skulle måla hans hus så är det först ett djävla dividerande om ifall man skall ha vatten, alkryd eller plastfärg.. Jag har målat flera hus innan och han har inte blivit klart med första målningen på sitt ännu. Det var typ 10år sedan han började så man tycker att han skulle hålla käfft och låta mig bestämma men det går inte så bra. Jag skulle skicka (ganska dyr) elektronik via posten idag också, så jag behövde en kartong och annat för att inte sakerna går sönder. Då blir det så klart ett djävla dividerande #2 om att paketet skall vara så lätt som möjligt för att inte fraktbudet skulle tjäna på mitt paket.