1970-talet (det ljuva sjuttiotalet)
av Parvlon » 2008-01-23 22:52:02
Titti skrev:
Jo men det var ett satirprogram (Humor i Public Service) som gjordes som parodi på dåtidens barnprogram. Det framgår av en av kommentarerna under.
Rätt ska vara rätt.
Tycker man(Svt) har konstig syn på sin egen humor ifall man drar paralleler med knarkande vuxna och att lära småbarn att torrjucka med kuddar.
Senast redigerad av Parvlon 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Jonte » 2008-01-23 23:21:42
Ganesh skrev:Weasley, snälla, Jonte, please, säg att jag läste fel. Ni kan inte gilla Baccara. Inte ni, som verkade så kloka.
Däremot Donna Summer.
Nej, jag hade lyckats glömma och var nöjd med det. Nu har du ändrat på det. Sonja Dummer hade jag också glömt.
Däremot kommer jag ihåg Wasa Express men det är jag nog rätt ensam om.
Senast redigerad av Jonte 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av KrigarSjäl » 2008-01-23 23:33:30
Panika skrev:det var stört omöjligt för mig att se något annat på skärmen än den helt fantastiska rutan med Claire och gänget...
Så TACK för att du såg det och berättade - nu börjar jakten på mer
Myspys & flumtanter is the shit alltså?
Senast redigerad av KrigarSjäl 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
av Panika » 2008-01-23 23:38:21
KS, jag grät av skratt - när jag för tillfället inte ens känner för att andas mer - Kanske håller jag på att bli galen nog för tvångsvård just nu - Men -
Ge mig mer av detta program NU
Ja - orange plysch och massor med kuddar - Helt underbart idag!
Imorgon kanske jag har glömt alltihop igen
Ge mig mer av detta program NU
Ja - orange plysch och massor med kuddar - Helt underbart idag!
Imorgon kanske jag har glömt alltihop igen
Senast redigerad av Panika 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Panika » 2008-01-23 23:49:01
I 80-tråden påmindes jag om något viktigt som såg sin begynnelse på 70-talet:
Starwars!
Och sen kom jag på lite till i bara farten - Serietidningar:
Buster, AgentX9, Mad, Serienytt - såna som storebror köpte och jag älskade.
Och sen kom ju filmen som gav upphov till alla möjliga
konstiga, tuffa gäng:
The Warriors - Come out and plaaayiiiiay....
Starwars!
Och sen kom jag på lite till i bara farten - Serietidningar:
Buster, AgentX9, Mad, Serienytt - såna som storebror köpte och jag älskade.
Och sen kom ju filmen som gav upphov till alla möjliga
konstiga, tuffa gäng:
The Warriors - Come out and plaaayiiiiay....
Senast redigerad av Panika 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Kvasir » 2008-01-24 9:28:43
Micke2 skrev:De amerikanska deckarserierna glodde man förstås på, men de kan jag inte påstå att jag saknar:
Columbo, Cannon, McCloud, Baretta, Kojak...
Jag saknar dem inte heller, men jag tyckte de var bra då. Kojak gick f..ö. i repris för inte så många år sedan, och de gick väl att se fortfarande, även om den kändes ganska passé. Den ansågs ju väldigt rå och tuff när den var ny, men kändes väl snarast som motsatsen i dag. Jag kommer ihåg när Kojak var ny. Jag gick på högstadiet då, och alla sprang iväg och köpte klubbor hur fort det blev rast.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av ford » 2008-01-24 10:34:07
Ganesh skrev:The Warriors. Många fina scener. Vackrast tycker jag avsnittet där killarna i basebollkläder är. Och scenerna med killen med rullskridskor. Stark sak.
Warriors såg jag när jag var 14, men då visste jag inte att det var en kultfilm, det fick jag reda på mycket senare.
Senast redigerad av ford 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Titti » 2008-01-24 10:36:52
Kvasir skrev:Micke2 skrev:De amerikanska deckarserierna glodde man förstås på, men de kan jag inte påstå att jag saknar:
Columbo, Cannon, McCloud, Baretta, Kojak...
Jag saknar dem inte heller, men jag tyckte de var bra då. Kojak gick f..ö. i repris för inte så många år sedan, och de gick väl att se fortfarande, även om den kändes ganska passé. Den ansågs ju väldigt rå och tuff när den var ny, men kändes väl snarast som motsatsen i dag. Jag kommer ihåg när Kojak var ny. Jag gick på högstadiet då, och alla sprang iväg och köpte klubbor hur fort det blev rast.
De enda i den genren jag saknar är "Spanarna på Hill Street" men det var en senare företeelse.
Senast redigerad av Titti 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av ford » 2008-01-24 10:38:07
Hursomhelst, en sak som jag verkligen gillade med 70-talet var heminredningen; myspys med volangtapeter, furu, brunt, oranget, blått, grönt och vinrött, snygga bonader och låga, breda landskapstavlor med jättesnygga ramar.
För att inte nämna alla härliga textilier och furusoffor med tygkuddar.
*rörd, inte ledsen*
För att inte nämna alla härliga textilier och furusoffor med tygkuddar.
*rörd, inte ledsen*Senast redigerad av ford 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Kvasir » 2008-01-24 10:40:53
Titti skrev:De enda i den genren jag saknar är "Spanarna på Hill Street" men det var en senare företeelse.
Den är ju 80-tal. Jag tyckte inte om den när den var ny. Jag tyckte den var så väldigt amerikanskt överdriven. Senare insåg jag att den nog snarare var ganska realistiskt och att det kan vara precis så där rörigt och kaotiskt på vissa polisstationer i USA. Då började jag tycka den var bra. Det är inte så många år sedan den serien gick i repris heller.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Panika » 2008-01-24 11:06:20
En stor sak som hände för oss här i Sverige, var ju onekligen Svt:s första direktsända På plats - sändning:
Norrmalmstogrsdramat, där vi med skräck och fasa fick följa ett rån- och kidnappningsdrama arrangerat av Clark Olofsson...
Norrmalmstogrsdramat, där vi med skräck och fasa fick följa ett rån- och kidnappningsdrama arrangerat av Clark Olofsson...
Senast redigerad av Panika 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Kvasir » 2008-01-24 11:11:22
Panika skrev:En stor sak som hände för oss här i Sverige, var ju onekligen Svt:s första direktsända På plats - sändning:
Norrmalmstogrsdramat, där vi med skräck och fasa fick följa ett rån- och kidnappningsdrama arrangerat av Clark Olofsson...
Som dessutom gav upphov till begreppet "Stockholmssyndromet" i den internationella kriminalpsykologin. Jodå, det minns jag ganska väl, men jag hade ingen aning om att det var den första direktsändningen på plats. Fast med tanke på den tidens utrustning så kan jag mycke väl tänka mig att det var så. Så hade vi ambassaddramat (ockupationen av tyska ambassaden i Stockholm) bara några år senare. Då var det väl t.o.m. direktsändning i färg, om jag inte minns fel?
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
av Panika » 2008-01-24 11:22:24
Ja, precis.
Det har gått dokumentärer om Norrmalmsdramat, där de som var ansvariga för sändningarna därifrån långt senare rannsakar sig själva om sin dåvarande naivitet över det som skedde och hur de i okunskap skildrade det...De var inte helt objektiva - även de drabbades starkt av Stockholmssyndromet.
Jag minns väldigt starkt när Janne Olsson kom ut med händerna över huvudet och reportern suckade uppgivet...
Det har gått dokumentärer om Norrmalmsdramat, där de som var ansvariga för sändningarna därifrån långt senare rannsakar sig själva om sin dåvarande naivitet över det som skedde och hur de i okunskap skildrade det...De var inte helt objektiva - även de drabbades starkt av Stockholmssyndromet.
Jag minns väldigt starkt när Janne Olsson kom ut med händerna över huvudet och reportern suckade uppgivet...
Senast redigerad av Panika 2011-05-04 11:20:00, redigerad totalt 1 gång.
1970-talet
av River » 2015-10-18 0:55:53
Jeg var i London i 1977, og jeg så Star Wars på kino også husker jeg. 
Samt at jeg husker at det var mange punkere i gatene.
Min mor var ikke redd for dem, og hun gikk bort til dem i undergrunnen for å spørre om veien til Wembley husker jeg, og de var høflige og hjelpsomme og vi fant frem.
Samt at jeg husker at det var mange punkere i gatene.
Min mor var ikke redd for dem, og hun gikk bort til dem i undergrunnen for å spørre om veien til Wembley husker jeg, og de var høflige og hjelpsomme og vi fant frem.
1970-talet
av River » 2015-10-18 1:15:58
Ja, og når vi kom til Wembley, så kjøpte vi slike svartebørsbilletter av en mann utenfor der. Og i det samme han rakte oss billettene etter at vi hadde betalt, så var det en politikonstabel som slo ham på skulderen og tok ham med seg. Men billettene fikk vi beholde. Det var England som vant over Nederland husker jeg.
Det var England som vant over Nederland husker jeg.1970-talet
av River » 2015-10-18 2:01:43
Forresten kan jeg også huske da Elvis Presley døde. Det var 16. august 1977 på en søndag.
1970-talet (det ljuva sjuttiotalet)
av Alien » 2021-12-02 23:57:38
Bump!
Sjuttiotalets heminredning låter ganska mysig. Dessutom demokratisk - alla skulle ha råd med möblerna.
För min del associerar jag furumöbler med kök, gillestuga och fjällstuga.
Komforten var viktig samtidigt som många sittmöbler var väldigt låga. Det var bekväma för barn och ungdomar som halvlåg i dem. Men knappast för äldre som hade svårt att ta sig upp ur dem.
Sjuttiotalets heminredning låter ganska mysig. Dessutom demokratisk - alla skulle ha råd med möblerna.
https://tidningensyre.se/2021/9-novembe ... ttvanligt/TT/Syre 2021-11-09 skrev:Medan 1950-talet var synonymt med prydliga kvalitetsmöbler, var 1960-talet mer av en brytningstid. De ”borgerliga”, ofta ärvda, möblerna i mörka träslag fick ge plats för nya pjäser i färgglada mönster och plastig ”rymddesign”.
Det växande samhällsengagemanget gjorde avtryck och 1970-talets formgivare fortsatte på den inslagna vägen. Hemmen skulle ha en tillåtande inredning där både vuxna och barn kunde få utlopp för sin kreativitet.
– Det var en föränderlig tid där estetiska uttryck kopplades till stora samhällsförändringar, säger Andreas Siesing.
Han är specialist på 1900-talsmöbler och intendent på auktionssajten Auctionet.
---
Ett material som verkligen slog igenom under den här perioden var furu.
– Ofta skapas trender som en motreaktion. Den ljusa, rena furun svarade bra mot 1950- och 1960-talens möbler i mörka exotiska träslag som teak, mahogny och jakaranda, säger Andreas.
För min del associerar jag furumöbler med kök, gillestuga och fjällstuga.
Komforten var viktig samtidigt som många sittmöbler var väldigt låga. Det var bekväma för barn och ungdomar som halvlåg i dem. Men knappast för äldre som hade svårt att ta sig upp ur dem.
Återgå till Intressanta intressen